Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På väg till Anders Jörgensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjärtligaste tack», svarade den unge, »jag förtär icke spirituösa.»
— »Jaså», sade den gamle, »en ung, frisk ocb verksamhetslysten
man, som icke röker och icke anvander spritdrycker, skall nog fa
framgång i världen. Ni skall få de 200 kronorna, och det redan
i dag!»
Då så året var till ända, kom den unge handtverkaren, som
det under tiden gått mycket bra tör, tillbaka med de 200 kronorna,
som han nu med många tacksägelser ville återbetala. »Ja, tack
själf», svarade den gamle, »det är mycket bra, min unge vän, men
jag skall icke ba dessa pengar.» — »Hvad behagas», frågade
handtverkaren, »skall jag icke betala igen pengarna, när jag lånt dem?»
— »Jo, väl», svarade den gamle, »men ni skall icke betala dem
till mig. Däremot skall ni uppsöka en eller annan duktig och
framåtsträfvande, men behöfvande ung man. Till honom skall ni
betala pengarna. Och när denne så har användt dem, så skall
han i sin ordning betala dem till en tredje man, som använder
dem på samma goda sätt. Och på detta sätt skola dessa pengai
fortfara att vandra omkring till välsignelse.»
Ja, så lyder historien.
I bokstaflig mening var »gamle Stephansen» icke denne rike
man och jag icke den nämnde handtverkaren; men jag kännes
dock vid historien, som kunde den vara min egen. Ty också jag
kom en gång till Stephansen som till en andligen rik och god
gammal man, för att blifva hjälpt. Och han tog mig vänligt
vid handen och hjälpte mig kärligt till rätta under de tolf år det
förunnades oss att lefva samman. Och bland de många goda lån?
som han — andligen taladt — på sin tid lämnade mig, och som
det är och skall fortfara att vara mig en glädje att kunna betala
igen tid efter annan, så länge det förunnas mig att lefva härnere,
var också det lån, som har gifvit mig lust och mod att skrifva
denna lilla bok.
Gamle Stephansen förmådde mig nämligen- att förestå och
leda sitt stora trädgårdsbruk, oaktadt jag aldrig förut hade sysslat
med detta slags arbeten och alltså fullständigt saknade kunskap
härutinnan. Och då det därför efter ett års famlande försök blef
mig klart, att jag långt ifrån kunde få ut så mycket af den flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
