Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Potatisens odling
- Djupgräfning för potatis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med årder de af hvarannan drill, som ej med handräfsa blifvit
nedräfsade.
Då blasten håller på att skjuta ur jorden harfvas fältet med
lättharf.
Då blasten är omkring 20 centimeter lång kupas potatisen
med handhacka och något senare med tvenne veckors mellanrum
med årderkörningar eller lämpliga hackor för djurkraft.
Har detta arbete blifvit utfört med omsorg, så har också
samtidigt mycket ogräs ödelagts, så att bättre träda kan jorden
knappast få än en god potatisodling. Och på samma gång har
den blifvit förträffligt pulveriserad och utluckrad, så att potatisen
kan utveckla en frodig växt i densamma, hvilket är första
villkoret för att man skall kunna hoppas uppnå en god skörd.
Djupgräfning för potatis.
Ett ännu bättre sätt för jordens djupluckring är att
djupgräfva den två tredjedels meter — en luckringsmetod, som blott
idkaren af det mindre jordbruket kan komma ut med.
Naturligtvis får icke den nedersta, råa jorden komma ofvanpå, utan
att grundlig gödsling samtidigt på hösten inblandats i densamma.
Jorden skall blott vändas och luckras i botten. Kan nu jordbrukaren
tid efter annan på senhösten få tillfälle att djupgräfva
potatisskiftet, så skall han skörda stor fördel häraf, ty det är
särdeles rika grödor som flera år i följd kunna inhöstas efter en
sådan luckring. Som sagt dock blott, när man samtidigt göder
rikligt.
Helt naturligt bör det vara potatisskiftet som skall
djupgräfvas, ty andra grödor slå icke bra ut första sommaren efter djup
gräfningen. Det kan nämligen icke undgås, äfven om det
nedersta spadtaget icke kommer öfverst, att en del rå jord kommer
upp. Om denna råa jord icke på hösten genomgödslats med
naturlig gödsel, så brukar vanligen i densamma hvarken stråsäd
eller andra rotfrukter väl trifvas (kålrötter undantagna, som växa
godt i höstplöjd, rå alfjord). Ja, det förstås, om rötterna blott
förmå att tränga ned i djupet, så trifvas de utmärkt. Men
blir det en torr sommar, så misslyckas vanligen en odling i nyplöjd
alf. Potatisen däremot, som lägges djupare än fröet och som
således kommer ned mitt i mylllagret samt med gödsel under sig,
trifves gärna utmärkt i djupgräfd jord, och då den under sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0020.html
