Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inläggning i jordstukor
- Potatisodlingens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke kan upptäcka den, men den är dock där och utbreder sig
naturligtvi» tid efter annan. Därför’ bör man under den första
tiden icke försumma att vid tillfälle öppna stukorna och
undersöka sill potatis, i synnerhet om man kunnat märka, att blasten
varit angripen af sjukdomen och litet af regn fallit kort före
potatisens upptagning. Och skulle det då visa sig, att potatisen tagit
värme och således hotas af att blifva fördärfvad, så bör den
ögonblickligen spridas ut och sorteras omsorgsfullt, innan den på nytt
lägges i stuka.
Det må frånrådas att draga dräneringsrör genom stukorna
för att skaffa luftdrag in till potatisen, ty detta behöfves icke,
om jordlagret är tunt, och man uppnår blott att få sjukdomen
in i stukorna genom sådana röröppningar.
Potatisodlingens betydelse.
Potatisen Är säkerligen en af de tacksammaste växter vi
kunna odla. Den kan trifvas såväl i sandjord som i lerjord, bäst
naturligtvis i god mylla. Den kan trifvas utan gödsel och ändå
gifva goda skördar. Men kan man skaffa den en god och
djup-behandlad mylla samt ett godt lag gödsel — som icke är halmig
— omedelbart under den, ja, då kan den också gifva stora skördar.
Det var med potatisodlingsförsök, som vi för 30 år sedan
började vårt nyare intensiva jordbruk, och det var det ovanligt
rika utbytet, vi uppnådde efter dessa försök,, som förde oss vidare
in på vår nuvarande driftsmetod.
Vi hade nämligen köpt jord (något mer än 6/s tunnland) till
ett pris af öfver 800 kr. för hvarje åttondels tunnland, och det
blef klart för mig, att stråsäd icke kunde täcka utgifterna härför.
Huru vi emellertid skulle odla rotfrukter, så att det bar sig, visste
jag den gången icke. Och då jag ingen kände, till hvilken jag
kunde vända mig för att få vägledning, så återstod blott att själf
pröfva sig fram. Nu hade jag en gång läst om, huru japaneserna
radgödde, och detta brakte mig på den tanken att försöka något
liknande. Men jag hade också hört, att när man göder vid
potatisens sättning, så fördärfvas de lättare, och att radgöda till dem
rar alltså litet vågsamt.
Försöket blef därför gjordt med blott 250 kvadratalnar mid*
i potatisfältet. Ett spadtag djupa rännor blefvo gräfda, i dem
lades ett lager — icke halmig — gödsel, och denna blef mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0031.html
