Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
Har jorden däremot år efter år blifvit gödslad med goå
kväfvegödsel och är jorden rik på mullämnen, så skola grödorna
kanske ’stå frodiga och bladrika och tidigt lägga sig ned. Men i
gå fall bör här användas kalirika och fosforsyrerika gödslingsämnen
för att strået må blifva kraftigt och kärnbildningen kunna taga
Öfverskottet af kväfve i så godt bruk som möjligt.
När man använder urin, som ju är mycket rik på kväfve
och kali, till ett gräs- eller rotfruktsfält, så skola dessa två
gödslingsämnens fulla förbrukning, särskildt kväfvets, mycket bero på,
om det i jorden finnes tillräcklig mängd fosforsyra. Om icke, bör
man tillföra jorden fosforsyregödning, innan urinen påföres. Men
vet man icke, om jorden innehåller nog fosforsyra, så pröfvar man
sig fram genom att gifva jorden fosforsyra före urinen 2—8 år
efter hvarandra på mindre stycken och helst på olika ställen i
åkern.
De konstgjorda gödslingsämnena hafva alltså den utmärkta
egenskapen, att när jorden särskildt behöfver ett eller annat ämne
i större mängd än vår vanliga gödsel kan gifva, så kunna de
konstgjorda gödslings medlen här tillgripas, just därför, att de äro
ensidiga. Därigenom kan man tillföra det eller de ämnen, som
vederbörande jord eller växt kräfver, om man skall kunna vinna
de önskade rika skördarna.
Jordens sammansättning och beskaffenhet är naturligtvis i
hög grad äfven bestämmande för hvilken konstgödsel, man skall
använda. Den vanliga matjorden är sammansatt af mylla, lera
och sand. Allt som är mylla är bildadt under tidernas lopp
genom jäsning och förruttnelse af organiska ämnen, såsom växtrester,
åjurlämningar" m. m. Det är naturligt, att sådan jord är rik på
kväfve. Och ju mera mullrik jorden är, desto mindre skäl är det
att påföra kväfve. Till exempel torfjord, som, när den är af bästa
tlag, kan innehålla lika mycket kväfve som vanlig ladugårdsgödsel.
Det är lätt förstådt, att ju mullrikare jorden är, dess mer
lihuxr den torfjord med hänsyn till kväfveinnehållet. Men allt
kväfve skall, innan plantorna kunna upptaga det, ombildas till
salpetersyra, hvilket bäst sker, när jorden är afdikad, märglad och
behandlad så, att luft och värme kunna tränga ned i densamma.
Ty bakterierna, som skola ombilda mullämnena, kräfva en jord,
som innehåller syrefri kalk, hvilken bereder ingång för värme och
luft. På fält, hvarest nämnda villkor för bakterier icke äro
åväga-b rak ta genom grundlig förbättring och bearbetning, där bör ladu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
