Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olika skördemetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Dessa två skördemetoder tillåta icke att man 6inder stora
kärfvar.
Den själländska skördemetoden består däri, att vårsäden
lägges på sträng och får ligga så i flera dagar, innan den bindes.
Fördelarna häraf äro att vid gynnsamt väder strået hastigt
torkar och kärfvarna kunna därför efter bindningen sättas så tätt
tillsammans som möjligt. Därigenom hindras möjligen kommande
regnskurar från att tränga in i skylarna.
Men olägenheten är den, att strået forlorar mer eller mindre
af sina näringsämnen allt eftersom det ligger längre eller kortare
tid på sträng. Och när strået får bli så torrt, innan det bindes,
så riskerar man, att en del af kärnan faller ut under
bindnings-och bärgningsarbetet.
Den allmänna bornholmska skördemetoden består däri att
man stackar säden, i det man sätter 40—50, ja, intill 100 kärfvar i
en stack, som en höstack. Man börjar med att sätta 16—20
kärfvar i en ring, så att de yttersta i ringen luta starkt inåt med
toppen mot stackens midt. Ofvanpå denna ring bygges därpå den
ena ringen af kärfvar på den andra, i det man ständigt iakttager
att axen, som naturligtvis vändas uppåt, samlas i midten af
stacken och att hvarje kärfve, som upplägges, täcker axen af den
förut upplagda kärfven. Slutligen täckes det hela med räfs.
Sätter man blott 50 kärfvar i hvarje stack, så kan säden
godt stäckas så fort den är mejad, vare sig det är höst- eller
vårsäd, men samlar man upp till 100 kärfvar i hvarje stack, så
bör säden helst ligga på sträng en dag, innan den stäckas.
En sådan stack bör stå i 12—-14 dagar, innan den inköres,
^v»h under en regnperiod kan den godt stå ännu längre utan att
*adas.
Dessutom har denna stackningsmetod den fördelen, att sädens
♦a* omognad blir mera ens artad och att strået icke förlorar mycket
*i sitt näringsvärde. Särskildt är den att anbefalla för maltkorn.
Olägenheten är att det tar litet mera tid att sätta säden i
stack än i skylar. Och kanske också att man förlorar litet mera
i spillsäd. Men i regnig skördetid bör denna stackningsmetod
särskildt anbefallas.
I goda skördeår kan man ju välja hvilken skördemetod man
behagar, men i dåliga år synes en förening af den jutska och den
bornholmska vara att tillråda. Förlusten af spillsäd vid den born-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
