Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksamhet blott till sin egen by, utan i alla kringliggande
byar arbetade de — och det på egen bekostnad — med
stort nit för sin Herre; därför finna vi ock nu bland
san-talbergen, där för få år sedan tigrar och andra vilda djur
tumlade om i ostörd ro, många byar, där Guds barn
uppstämma lovsånger till deras himmelske faders ära.
32. Om en döende santalkristens sista dag på jorden
skriver samme missionär: ”Det var en gammal man vid
namn Dula, näst hövdingen den mest ansedde mannen i
byn. Han var 60 år, när han döptes. Tredje dagen av sin
sjukdom ropade han sin hustru till sig och sade: ”1 dag
går jag hem till Herren Jesus, det vet jag, ty det har han
sagt mig, och nu är jag så glad, så glad!” Man sände ett
bud till de kristna, och då alla voro samlade, sade han, att
hans stund nu vore kommen samt bad dem förena sig med
honom i bön. Därefter samlade han sina barn omkring sig
och gav var och en sin del av hans kvarlåtenskap, varpå
han vände sig till sin hustru och sade: ”Jag går blott litet
i förväg, och du kommer snart efter; var därför icke
be-drövad! Jag går hem till vår käre Herre Jesus, som har
berett många boningar åt oss, och när du möter mig där,
skola vi aldrig skiljas, utan leva evigt hos honom.” Därpå
vände han sig till de församlade santalerna och uppmanade
dem att stå fasta i tron och följa Jesus; ty om de förbleve
honom trogna, så skulle de bliva evigt saliga. De fortforo
att bedja och samtala med honom ännu en stund; sedan
tryckte han ännu en gång sin hustrus hand och sade till
henne: ”Nu går jag hem, farväl!” vände sig så om på
bädden och insomnade stilla. De kristna voro betagna av
häpnad och ropade under djupa suckar: ”Måtte vår
levnads sista stund bliva sådan som hans!” — en önskan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
