Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan hon en stund hållit mig i luften och ruskat
mig, så att jag tyckte, att min fars koja stod med
skorstenen nedåt, slängde hon mig till marken och grep tag
om min nacke. Nu väntade jag min förvandling; men i
stället lärde mig den smärta, som jag erfor, då en grof
käpp föll med ett kraftigt slag på min rygg, att jag
ännu icke var någon groda, utan en pilt, som man
af-straffade med ett kok stryk. I fall jag blifvit
undfägnad med många dylika rapp, fruktar jag, att ryggen
strukit med. Jag erhöll likväl icke mer är tvenne; ty
i det samma det andra träffade mig, ropade en röst åt
min plågoande:
— Håll upp, Stina, förstör ej pojken för mig; du
begriper väl, hvilket kapital den bytingen kan blifva. Han
är ju vig som en katt.
Svarta Stina slungade mig ifrån sig i närmaste
drifva, der jag blef liggande orörlig.
Jag hade känt igen min fars röst, och det intryck,
den gjorde, var ungefär jemförligt med det, som man
skulle erfara, om man, ifrån att vara nära att qväfvas
af rök och trodde sig räddad, helt oförmodadt kastades
i en brinnande ugn.
På en lång stund hvarken hörde eller såg jag, till
den grad hade förskräckelsen angripit mig. Plötsligt
kände jag en kall hand, som strök mig på pannan, och
en vänlig stämma hviskade:
— Hur är det med pysen? Hafva de slagit honom
mycket illa? Conny, kan du icke röra dig, icke se
på Paul, icke tala?
Och nu kände jag flägten af en varm andedrägt på
min kind, hvarefter någon helt varligt lyfte upp mig och
bar mig in i stugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
