Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löfdungen och blifvit inlogerad hos oss. Hästen hade
fått sitt stall i den bod, der min mor förvarade
bränsle; apor, markattor, hundar, män och barn
inqvartera-des i stugan hos min stackars mor.
Hedan dagen efter sin ankomst hem återtog min
far sin undervisning med mig. Jag hade nu en kamrat
i denna tortyr, och denna kamrat var Alphonsos
tioåriga dotter.
Vi lärde oss förunderliga saker, Antonia — eller
rättare Tonia — och jag.
Huru många qväfda suckar af smärta, dessa
lektioner kostade oss, stackars barn, huru mången undertryckt
klagan, vi inom oss gömde, vore svårt att omtala. Vi
vågade icke gråta, icke beklaga oss, då man lärde oss
att på ett smärtsamt sätt förvrida vår kropp, emedan
minsta ljud från våra läppar skulle satt oss i beröring
med fars piska.
Min mors lilla putsade stuga, der hon och jag
lef-vat så stilla och fridfullt, när vi varit allena, var nu
förvandlad till en osnygg håla, hvarest Alphonso
dresserade sina hundar, markattor och apor, under det far gaf
mig och Tonia lektioner.
I slutet af April var det beslutadt, att den första
representationen skulle gifvas. Det skulle blifva tre
sådana.
En stor lada förvandlades till cirkus, och der
skulle Tonia och jag uppträda inför ortens notabiliteter och
bönder, Tonia till häst och jag såsom akrobat.
Minnet af den dagen står lifligt för min själ.
Kort före representationen höll min far följande tal
till mig:
— Hör på, Conny, om du misslyckas i afton, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
