Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag lyckades erhålla en riktig öfverbliek deraf, reste sig
en ung man hastigt från sin plats vid hordet och kom
rakt fram till mig. Min första åtgärd blef att helt
hastigt krypa ned från min höga ståndpunkt. Då han
stannade vid det uppslagna fönstret, befann jag mig
nedanför det samma. Jag blickade upp till den unge
mannen för att utröna, om han märkt, att jag stått och
kikat in.
Hans ansigte var blekt och såg upprördt ut, men
det föreföll mig bekant. Jag hade förr en gång sett
dessa fina drag, så tycktes det mig; men då voro de
leende och blomstrande. Just som jag var sysselsatt med
funderingar öfver hvar och när jag sett honom, föllo
lians ögon på mig. Det upprörda uttrycket försvann,
och ett glädtigt leende krusade hans läppar. Nu kände
jag igen honom. Det var min räddare från skolgården,
det var grefve Sten Mauritz Strålkrans.
Han vinkade åt mig att komma närmare.
Jag steg fram till fönstret, sägande på svenska:
— Yill grefven mig något.
— Hvad behagas? Talar du svenska? utbrast han.
— Det vill säga, vi äro landsmän och hafva kanske sett
hvar andra förr, efter som du vet, hvem jag är. Hvad
gör du här?
— Jag följer min bror, som sjunger der, svarade
jag och pekade på Paul.
— Du behöfver således förtjena pengar ?
Jag aftog mössan, fullt öfvertygad, att han ämnade
gifva mig ett mynt; men i stället fattade han mig helt
plötsligt i kragen och förflyttade mig, utan att jag
visste huru det tillgått, in i den stora salen. När jag be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
