- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
120

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slutade. Ilade jag väl på något sått uppfört mig sä, att
lian var missnöjd, eller var det professorskan, som vållat
denna förändring?

Troligen anade professorn min tankegång, ty han
inföll tvärt:

— Skalen hvarför jag öfvergått till min brors åsigt,
äro: först, att jag anser Upsala universitet bättre än
Lunds, och för det andra, ämnar jag sjelf söka mig från
Lund till Upsala. Nu vet Fredriksson det. Alltså tager
du studentexamen i Upsala och låter inskrifva dig der.
Nästa år träffas vi.

Prosten tog åter till ordet och talade en lång stund
om min studenttid.

Jag hörde tigande på, hvad som sades; men mina
tankar voro envist fästa på den omständigheten, att
professorn ämnade fl}rtta från Lund. Hans ord voro i
fullkomlig strid med de åsigter, han förr utvecklat, då
han påstått, att Lunds universitet var det bästa.

En röst inom mig sade, att denna förändring i
åsigter hade någon orsak, som hvarken professorn eller
prosten ville meddela mig, och dervid tänkte jag
oviikorli-gen på Lodstein och de tusen obehag och förföljelser,
för hvilka jag under sista tiden varit utsatt.

Let var ju ganska naturligt, att professorn äfven
deraf haft sådana ledsamheter, att han icke vidare
kunde anse det vara fördelaktigt för mig att fortsätta mina
studier i Lund.

Då jag lemnade min förmyndares rum, var den
gläd-tighet, som under mitt vistande i prostgården uppfylt
min själ, försvunnen. Ofver den samma lade sig åter en
tryckande tungsinthet. Det gjorde mig ondt, att jag
skulle skiljas från den enda vän, jag utom Paul egt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free