- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
169

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Conny, du har narrat mig i en fälla, sade han
med misslynt min, under det han beredde sig att ömsa
kläder. — Får gå för denna gång, men gör ej om
det. Det är med mina kläder som med mig sjelf: vi
äro missbildade, och vi passa för livar andra. Vanan har
blifvit min andra natur, ehuru mitt lefnadssätt från
början stått i direkt strid med mina ursprungliga
anlag. Kläder, gjorda efter min kropp, skulle nu

besvära mig lika mycket som ett ordnadt och
regelbundet lif. Gatornas vimmel, sången i gathörnen,
bifallet från folket, se det är något, som jag saknar, då

jag är skild derifrån, oaktadt det i mina barnaår utgjor-

de min plåga. Så äfven med den rock, jag nu utbyter
mot en vida bättre, som likväl förefaller mig som en
tvångströja. Min kropp har blifvit sned, mina ben
krokiga under tyngden af positivet. På enahanda sätt har
det gått med min själsriktning. Den har också blifvit
skef, men betrakta mig nu, så skall du finna, att den
här fina rocken och de här byxorna icke anstå mig.

Till min öfverraskning fann jag, att Paul hade rätt.
Han föreföll snedare och mera krokbent i de eleganta
kläderna, än i dem, han tagit af sig. Han såg nästan
löjlig ut i sin nya kostym. Detta gjorde, att jag tvangs

bedja honom återtaga sina gamla kläder, fullkomligt
öf-verbevisad, att dessa passade honom bäst, och att hans
vackra hufvud frapperade långt mera, då han stod der
till hela sin figur och sitt yttre skick en positivspelare.

Knappast var Pauls toilett för andra gången
fullbordad, och han iklädd sina gamla, kära kläder, förr än
röster af en svärm glada studenter, som inträdde i salen
bredvid, träffade mina öron.

Vi förblefvo likväl stilla i vårt rum, till dess jag
PositivspeJarcns Son. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free