Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ack, Conny, jag medgifver gerna, att jag varit
mycket elak, sade Gertrud, sedan fästmannen med en
kyss tillförsäkrat henne sin förlåtelse, — men att jag
varit det i dag, skall säkert förefalla dig mindre
underligt, då du får veta, att Berta ämnar resa bort.
Conny släppte sin fästmös hand och utropade:
— Skall Berta resa!
— Ser du, Conny, när till och med du kan blifva
så bestört vid underrättelsen härom, hvad tror du, att
jag erfar?
— Wenner, häradshöfdingen vill tala vid dig,
ropade Wicker.
Conny efterkom genast tillsägelsen.
En timme derefter såg man häradshöfdingen och
Conny fara bort. Wicker blef hemma och sökte efter
bästa förmåga förströ damerna.
Dagen derpå ankom fröken Augusta Liedgren för
att helsa på sin bror och stanna på Brovik några
veckor.
Augusta Liedgren var ett äldre, vackert
fruntimmer, något fet och ganska flegmatisk. Hon körde till
dessa få lyckliga, som händelserna gå förbi utan att
vidröra. Bik, väl uppfostrad och med ett stilla lynne,
hade hon älskat sin bror och sina föräldrar precis så
mycket, att det aldrig gjort henne någon oro. När de
senare dogo, sörjde hon dem ett år, men utan att magra. Hon
visade deras minne all möjlig aktning genom att
sorgfälligt vårda deras graf. Hon tyckte för öfrigt om
be-qvämlighet, ett godt bord och ett gladt skämt; hon
besvärade sig aldrig med nästans angelägenheter, förtalade
aldrig och tyckte alldeles icke om något, som afvek från i
ett fridfullt drömmande i en beqväm hvilstol. Hon lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
