- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
369

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/

kärlek varit stark och djup, skulle hon icke ha kunnat
trösta sig så lätt som hon gjorde.u Tacksamheten
tystnade, ångern öfver mitt forna handlingssätt trängdes
i bakgrunden, och jag återvann slutligen min obesvärade
hållning. När hon slutat tala om sitt vistande på
Engs-gård, var jag befriad från det tvång, som lagt sig öfver
min själ, och jag yttrade efter en kort paus:

•— Mina första ord, då jag återsåg Gertrud, borde
ha varit att tolka den stora förbindelse, jag känner för
den godhet, som blifvit bevisad min bror; men hela
tyngden af min skuld föll öfver mig, då jag stod framför
den, jag en gäng så djupt förfördelat, och derför
förblef-vo mina läppar slutna. Tro dock icke, att jag någonsin
kan glömma, huru ädelmodigt och storsint Gertrud
handlat emot den, som ej förtjenat något annat an ovilja och
förakt.

Gertruds kinder blefvo något varmare, under det
jag talade: men då jag tystnade, såg hon upp och fäste
sina ögon på mig. Jag hade en gång svarat Wicker, att
jag icke observerat, huru vida hennes ögon voro vackra;
men om jag icke gjort det förr, så gjorde jag det nu.

— Hvarför skulle jag känna ovilja emot dig; sade
Gertrud, — och hvarför skulle Conny vid min åsyn
erfara någon tyngd af erkänsla? Du har ej tillfogat mig
något ondt, hvaröfver jag billigtvis kan harmas, och
jag har icke gjort dig något godt, hvarför du behöfver
tacka. Vi äro hvar andra ingenting skyldiga, utan
kunna mötas som ett par gamla bekanta och goda vänner.
Hvad behöfva vi erinra oss något, soru ligger bakom
den närvarande tiden?

— Vi behöfva det icke, i fall vi förmå glömma det-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free