Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarlagstiftning, svensk, av fil. kand. M. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta kommittéförslag rönte emellertid kritik från olika
myndigheters sida. Förslaget omarbetades helt och hållet inom
civildepartementet, skillnaden mellan de båda slagen kassor bortföll och
för 1891 års riksdag framlades så en lag, som endast skulle avse
att ange ordningen för sjukkassors registrering, bestämma deras
rättsliga ställning samt stadga de grunder, efter vilka
förvaltnings-bidrag kunde utgå till registrerade kassor. Denna lag om sjukkassor
antogs med få ändringar av riksdagen och är ännu gällande. (Om
dess innehåll, se art. »Sjukkassor»).
De krav, som på de sista åren framträdt att bättre främja
sjuk-kasseverksamheten än som skedde genom 1891 års lag, ledde 1903
till en riksdagsskrivelse med begäran om utredning rörande
understödsföreningar i allmänhet, således ej blott de vanliga sjukkassorna,
utan även sådana sammanslutningar som pensionsförsäkrings- och
begravningskassor, livförsäkringsföreningar etc. Regeringen tillsatte
med anledning härav en kommitté, vars betänkande offentliggjordes
i slutet av 1905. Grundtanken häri syntes vara önskan att
centralisera samt att fastare och tryggare organisera alla
understödsföreningars verksamhet. Men sjukkassorna voro ej tillfredsställda med
att deras verksamhet skulle ordnas i sammanhang med övriga slag
av understödsföreningar. De framställde krav på särskild lag, en
framställning som civilministern visade sig behjärta. Ett förslag till
ny sjukkasselag föreligger nu (1907) och torde väl trots en del missöden
snart presenteras för riksdagen.
* *
•
A rbetarförsäkringskommittén hade, som tidigare nämnts, bl. a.
i uppdrag att avge förslag till lagstiftning rörande arbetares
tryggande för följderna av under arbetet inträffat
olycksfall.
Ett sådant förslag hade kommittén färdigt redan 1888. Det var byggt
på försäkringspliktens grund, det ville tvångsförsäkra arbetare mot
olycksfall inom vissa yrken på arbetsgivarens bekostnad. En på
förslaget stödd proposition avlämnades till 1890 års riksdag, men
förkastades. Riksdagen ville ej veta av den obligatoriska försäkringen,
utan angav i stället som sin åsikt, att man borde ålägga
arbetsgi-vame endast omedelbar ersättningsskyldighet i förhållande till
ar-betarne. Regeringen biträdde emellertid icke denna mening, utan
omarbetade några detaljer i sitt förkastade förslag och framlade
det ånyo för nästa års riksdag. Denna hade emellertid ej ändrat
åsikt — förslaget avslogs för andra gången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
