Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnavård av pastor Hagb. Isberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtgärder till stöd för hemuppfostran.
I fråga om de späda barnen (de som ännu ej fyllt 3 år) måste
ju närmast bli tal om den fysiska vården. Visserligen intar vårt
land en ganska gynnsam ställning i förhållande till andra länder,
då man ser på dödliglietssiffran för barn i de späda åren, men
därmed är ej sagt att i denna vår dödlighetsprocent ej skulle ligga en
anklagelse mot samhället för försummelse. Särskilt gäller detta
våra större städer. Emellertid måste en effektiv barnavård börja
med en effektiv modersvård. Ett uttryck härför, om också svagt,
innehålles i lagen av den 17 okt. 1900, som förbjuder kvinna att
sysselsätta sig med industriellt arbete under de fyra första veckorna
efter bamsbörden, därest icke med låkarebetyg styrkes, att hon
tidigare kan utan men börja arbetet. Av vikt vore att av omsorg
för modren och barnet detta förbud komme att utsträckas längre,
exempelvis till fyra månader efter nedkomsten. Lagen har
emellertid under nuvarande förhållanden visat sig föga kunna gagna, då
läkaren i allmänhet har att välja mellan att vägra giva moder dylikt
betyg, varigenom- den fattiga modren bringas i ännu större
fattigdom, och att giva henne sådant, även om det skulle vara henne och
barnet till men. Det förra blir kanske då oftast att föredraga såväl
med hänsyn till modren som till barnet.
Något som med allt större skärpa böljar bli betonat är vikten
av att barnet erhåller modersmjölk. Det är modersplikt och
bama-rätt. (Mutterpflicht und Kindesrecht af dr. med. Eugen Neter.)
Modersmjölken kan aldrig fullt ersättas med den artificiella uppfödningen,
Modersmjölken har betydelse för hela barnets framtid. Utvecklingen
går helt visst också därhän att det betraktas såsom självklart att
varje mor — så vitt möjligt — skall amma sitt barn. Den höga
dödlighetsprocenten bland de späda barnen har naturligtvis många
orsaker, men en av de främsta torde nog vara att långt ifrån sällan
barnet är prisgivet åt en oförståndig, i de första grunderna för
barnavård sorgligt okunnig mor. Särskilt blottas denna okunnighet, då
fråga blir om artificiell uppfödning av barnet. För att i någon mån
råda bot för detta onda ha under de senare åren i allt flere av våra
städer och större fabrikssamhällen s. k. Mjölkdroppar blivit
upprättade, den första i Stockholm år 1901 av d:r Blumenthal.
Mjölkdroppesystemet avser att åt mödrar, som ej äro i tillfälle att giva
sitt barn di, tillhandahålla för barnet lämplig mjölkblandning samt
att överhuvud sprida kunskap om hur späda barn böra vårdas. En
Mjölkdroppes klienter stå under kontroll. Blir ett barn sjukt, givas
råd och tillhandahålles medicin. Mjölkdroppen blir således en liten
bampoliklinik. Av allra största betydelse för hela vårt lands späd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
