Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningsarbetet av fil. kand. Axel Hirsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
ningsföreståndare samt en biblioteksutställning. 110 föreläsnings*
och biblioteksföreningar hade sänt representanter. Dessutom hade
ett stort antal enskilda deltagare anmält sig.
I den resolution, som fattades rörande föreläsningsverksam^
heten, »hävdade mötet bestämt, att statsrevisorernas anmärkningar
ej borde föranleda ändring i dittills gällande villkor för erhållande
av statsbidrag». Av betydelse var mötets uttalande, att religiösa
och politiska frågor borde och kunde i föreläsningar upptagas till
behandling, blott det skedde på ett objektivt sätt och i upplysande
syfte samt utan att någon diskussion följde.
Litteratur: Förhandlingarna vid Studenternas folkbildningsmöte
i Upsala och Stockholm 9—12 maj 1901. Om folkbildningsarbetet,
utg. av Folkbildningsmötet 1904. Andra Svenska Folkbildningsmötets
förhandlingar, utg. av Folkbildningsförbundet 1907.
Kurser för folkblldningsledare.
Ledningen av folkbildningsföretag (bibliotek,
föreläsningsföre-ningar etc.) kräver naturligtvis vissa förutsättningar, vilka man
sedan länge ansett böra meddelas och utvecklas genom särskilda
kurser. Sommaren 1907 gjordes det första försöket i detta
avseende av lärare vid Brunnsviks folkhögskola. Kursen varade 14
dagar och omfattade föreläsningar samt praktiska instruktioner av
fackmän, frivilliga provföreläsningar av deltagame, diskussioner etc.
Exkursioner, lekkurs, sångövningar m. m. förekommo ävenledes.
Kostnaden för deltagande i kursen beräknades till ungefär 40 kr.
(Se också Folkbildningsmöten!)
Lokaler för folkbildningsarbetet.
Särskilda lokaler för folkbildningsarbetet ha mera sällan
kommit till stånd. Vi ha dock ett par större byggnader för
arbetarinstitut och två eller tre folkbibliotek (t. ex. det Dicksonska i
Göteborg) ha egen lokal. För övrigt bedrives folkbildningsarbetet
vanligtvis i nykterhets* eller arbetareorganisationernas hus och
lägenheter, varjämte folkskolorna ofta användas, särskilt för
föreläs-ningsverksamheten, som någon gång även äger rum i kapell,
församlingshus etc. Här och var ha genom arbetsgivares försorg eller
enskilda mecenater vackra lokaler inretts till arbetarnes trevnad.
Mest bekant är det Casselska donationshuset i Grängesberg,
bestående av en större amfiteatralisk föreläsningssal med scenanordning,
läsrum, tidningsrum, biblioteks- och studierum. Av redaktör
Maurits Hellberg i Karlstad har initiativ tagits till bildande av en
Folkets-Hus-fond för Värmland, avsedd att underlätta uppförande av
neutrala samlingslokaler för kulturella ändamål å landsbygden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
