Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågor och kvinnoarbete av byråföreståndaren i C. S. A. fru Emilia Broomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänsyn till landsbygdens kvinnor har Förbundet 1907 vid Rimforsa
i Östergötland upprättat en Lanthushållningsskola för utbildande
au lärarinnor. Kursen där varar 1 ll% år och är avsedd att utbilda:
1) lärarinnor för lanthushållningsskolor för kvinnor;
2) lärarinnor för såväl fasta som vandrande skolkök på landet;
3) lärarinnor och föredragshållare för kvinnliga
småbrukarekurser; samt
4) ledare av studieresor för kvinnliga småbrukare.
Förbundskretsarna, bildade av förbundsmedlemmar i olika
trakter av landet (f. n. äro 7 i verksamhet och flera under bildning)
arbeta i samma riktning som Förbundet men med särskild hänsyn
till de resp. orternas krav. Dessutom finnas ombud på 36 olika
platser.
Det alltjämt ökade arbetet har haft till följd, att vissa
uppgifter fordrat bildandet av särskilda associationer. Till många av
dessa har idén utgått från Fredrika-Bremer-Förbundet. Så togs t. ex.
initiativet till den kvinnliga rösträttsrörelsen 1899 genom en till
regeringen inlämnad skrivelse angående rösträtt för kvinnor vid val
till riksdagens andra kammare.
Förbundets tidskrift Dagny (1886—1907) är den fullständigaste
och tillförlitligaste källan för de olika grenarna av den svenska
kvinnorörelsens historia. Från och med 1908 är tidskriften
omorganiserad till Veckotidningen Dagny, utgiven av föreningen med
samma namn.
Bland övrig litteratur må nämnas: Sljemstedt, G., »Den svenska
kvinnans rättsliga ställning», Wahlström, L., »Den svenska
kvinnorörelsen», Linder, G., »Kvinnofrågan i Sverige», Staël v. Holstein, M.,
»Målmansskapet och kvinnans ställning inom äktenskapet», Wicksell,
A., »Om kommunal rösträtt för gifta kvinnor».
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
De svenska kvinnornas rösträttsorganisationer arbeta för att
svensk kvinna må erhålla politisk rösträtt och valbarhet på samma
villkor som svensk man. Den kvinnliga rösträttsrörelsen daterar sig
från 1902, då den första organisationen bildades i Stockholm. Hösten
1907 nådde de lokala kvinnliga rösträttsföreningarna 100-talet. Vid
böljan av 1908 voro föreningarnas antal 112 med över 10,000
medlemmar. De äro alla sammanslutna i »Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt», vars adress är Stockholm, Arsenalsgatan 10 A.
Jämte det direkta arbetet för rösträttsfrågans lösning utöva
föreningarna i allmänhet en omfattande social upplysningsverksamhet, närmast
avsedd för medlemmarna, men ofta även utsträckt till utomstående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
