Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågor och kvinnoarbete av byråföreståndaren i C. S. A. fru Emilia Broomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. Skolkök.
I de högre flickskolorna är skolköksundervisningen antingen
förlagd till mellanklasserna (5:te, 6:te och 7:de) eller till sista klass
eller också till en fortsättningsklass.
Undervisningen sker antingen 1 eller 2 dagar i veckan under
hela läsåret eller också som en sammanhängande kurs med daglig
undervisning under en kortare tid och omfattar matlagning, bakning
och inläggning.
Endast cirka 20 högre flickskolor hade 1907 upptagit praktisk
undervisning i huslig ekonomi på sitt program, och får väl detta
delvis tillskrivas formen för statsbidrag, som gjorts beroende av
kommunala anslag.
I folkskolan förekommer matlagningsundervisning, där sådan
finnes införd, i 13:de och 14:de kurs (4:de klass på landet), med 1 dags
undervisning i veckan under 1 å 2, någon gång 3 terminer. På en
del häll är den dock förlagd till sammanhängande kurser under eller
efter läsårets slut. På en del håll ingår även tvätt och strykning i
kursen.
För att bereda även mindre kommuner på landsbygden tillfälle
till skolköksundervisning har s. k. vandrande skolkök anordnats.
Det första vandrande skolköket tillkom 1901 på fröken Lotten
Lagerstedts initiativ och genom enskilda medel. Sedermera har denna
idé upptagits av Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran
och en del andra nykterhetsföreningar samt av några av
utbildnings-anstalterna för huslig ekonomi, såsom t. ex. Ateneum och
Fackskolan. Vidare ha fiere landsting och hushållningssällskap dels själva
satt upp dylika skolkök, dels lämnat bidrag till av kommuner eller
enskilda personer anordnade vandrande skolkök.
Fullständig utrustning av köksinventarier jämte lärarinna skickas
till den kommun, som gjort hemställan därom. Kommunen betalar
ditforsling av skolköksmaterialet, upplåter lokal och bostad åt
lärarinnan samt bekostar bränsle. Lärarinnans lön betalas vanligen
av det sällskap eller förening, som äger skolköksinredningen.
Statsanslag kan numera erhållas för dylika kurser, som vanligen vara
6—12 veckor.
Undervisning i huslig ekonomi har på de senare åren börjat
införas i allt flere folkhögskolor. Dessa s. k. husmoderskurser
omfatta vanligen utom matlagning och vad därtill hörer, även slakt,
bak, tvätt och rengöring samt en del teoretiska lektioner i
födo-ämneslära, hygien och bokföring. Kursen är sammanhängande och
omfattar vanligen 6—8 veckor.
Även vid Högre folkskolor har dylik praktisk undervisning på
en del håll införts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
