Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Geografisk och historisk orientering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåste den engelska örlogsflaggan. Det var H. M. S. »Endeavour»,
kommenderad av den redan nu beryktade löjtnanten
James Cook. Denne kom nu för att kartlägga kusterna och
genom sina medföljande vetenskapsmän utforska landets
naturförhållanden.[1]
Cook förmodade, att vildarne i detta land, varom så
hårresande saker berättats från Tasmans tid, skulle ge honom
åtskilligt besvär, och han fick ju även under de första
veckorna en del obehagligheter med dem. Men Cook blev snart
rätte mannen att framgångsrikt handskas med maorifolket.
Genom sina dagliga noggranna iakttagelser av infödingarnes
uppträdande mot de vita främlingarne, gjorde han skarpsinniga
slutledningar angående deras psyke, kynne och religiösa
begrepp, vilka av en senare tids granskare befunnits vara,
med några få undantag, i det väsentligaste riktiga.[2]
[1] I denna stab av naturforskare — som på den medföljande
naturforskaren, Sir Joseph Banks bekostnad deltog i expeditionen — befann sig även
Linnés lärjunge, D:r Daniel Solander. Förf.
[2] Den odödlige James Cook har av många kritici beskylts för bristande
omdömesförmåga, onödig grymhet och hätskhet m. m. vid behandling av
infödingarna å de Oceaniens öar, han kom i beröring med. Detta neddragande
av hans karaktär och hans ära, stämmer åtminstone ej överens med
hans handlingar och uppträdande i Nya Zeeland.
Cook var — ehuru modig som ett lejon och ofta häftigt uppbrusande —
dock i själ och hjärta en god och fridsam man. Ehuru utrustad med en
okuvlig energi, ville han helst nå sitt mål på vänskaplig väg. Det bästa
beviset på sanningen härav var den exempellösa popularitet, han vann bland
maorifolket under sina tre visiter i landet, 1769—70, 1773 och 1777. »Den
store vite hövdingen Koki» — som han kallades — står än i dag som är,
som ett vördat och älskat namn bland de från det äldre maorisläktet
nedärvda minnena. Hade hans efterföljare handlat på samma sätt som han,
hade mycket blod sparats — men så blev tyvärr ej förhållandet!
Vad däremot Cooks kompetens som sjöman, upptäcktsfarare och kartograf
beträffar, har härom aldrig, så vitt mig är bekant, varit skilda
meningar. Då man betänker de oerhörda svårigheter för navigering av ett
segelfartyg tätt intill land, på ett vatten, vars många farligheter voro
fullständigt okända, och där det blåser övervägande friska vindar, kan man
nu knappast fatta, hur Cook så väl lyckats inlägga kustens skiftande
konturer på kartan. Då man jämför Cooks karta med våra nyaste, med
alla nutidens hjälpmedel tillkomna mätningar, finner man nämligen högst
obetydliga misstag i den förra. Detta, om något, vittnar om vilken
samvetsgrannhet, skicklighet och förmåga, den självlärde Cook var i
besittning av.
Han var och är erkänd som sin tids störste geografiska upptäckare. Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:49:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/soderhav/0020.html
