Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Fred. Maning's upplevelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den bevisföringen. Ni skall nu icke tro, att dessa rövare
tillhörde vår egen hapu — nej, för all del! De kommo
vanligen långa vägar ifrån, och voro således ej kända av de
våra. Ett par gånger slumpade det sig så, att hela min
’armé’, för ovanlighetens skull, var borta på något nyttigt
uppdrag för husbondens räkning, och då fick jag ensam
sköta om försvaret, vilket var litet besvärligt, men ändå
alltid avlöpte med tillfredsställande resultat för mig.
Detta minner mig om en episod bland de många. Men
innan jag relaterar den, vill jag påpeka, att i ’den gamla goda
tiden’ fanns det — såväl som i nutiden — rötägg bland
maori såväl som bland de vita. Bland Tioko och andra
hauper inom Ngapuhiklanen voro dessa Tangata-kino — dessa
rödglödgade djävlar i människohamn — ej så många, ehuru
de dock funnos. Men i detta landet hade då — med
undantag av missionärerna — endast stridbara män något
anseende. Och herrar desperados slutade därför alltid förr
eller senare sitt liv under tragiska omständigheter.
Jag hade en gång ett besök av två ungdomsvänner från
Tasmanien, vilka på min inbjudan hade kommit över till Nya
Zeeland, att under sommarmånaderna studera land och folk.
Under deras vistelse i mitt hem nödgades jag med mitt folk
företaga en färd uppåt floden till Kakohui. Under den vecka
vi voro borta hade mina vänner åtagit sig att vaka över
hemmet och mina lager. Då jag kom hem, fann jag till min
obeskrivliga harm, att en i hela Bay of Islands notorisk
’Tangatakino’ vid namn Tamahui, som på senare tid hade
blivit en formlig landsplåga, hade gjort hemgång i mitt
hus. En dag hade han av mina vänner begärt att utan
betalning få till sig utlämnade sex stycken filtar. Mina
vänner nekade naturligtvis och blevo därpå av den jättestarke
vilden kastade i golvet och pryglade med en rem så att blodet
strömmade om dem, varefter han rusade in i min
sängkammare och drog ihop alla mina sängkläder, som han sedan:
brände upp i köket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
