Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stolthetens hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medvetande. På hans skrivbord stod ett
miniatyrporträtt av denne Herrans stridsman. I hans
sovrum hängde ett annat av Isaac Ford, målat på den
tiden då han tjänade öriket i egenskap av
statsminister. Men inte hade Isaac Ford för egen
räkning eftertraktat upphöjelse och denna världens
goda, men som statsminister och senare som bankir
hade han ju kunnat vara missionens sak till så
mycket större nytta. Tyskarna, engelsmännen och
hela det övriga merkantila följet hade rynkat på
näsan åt Isaac Ford som en grosshandlare i
människosjälar, men han, sonen, visste bättre besked.
När de infödda plötsligt slungat sitt urgamla
feodalsystem och, utan aning om innebörden och
betydelsen av jordäganderätt, med ens läto stora
lands-sträckor glida ur sina händer, var det Isaac Ford
som trädde emellan jobbarna och deras byte och
tagit i besittning stora fruktbara områden. Vad
under om jobbarna inte älskade hans minne ? Men
aldrig hade han betraktat sin oerhörda förmögenhet
som sin egen. Han hade själv betraktat sig som en
Herrens förvaltare. Av sina inkomster hade han
byggt skolor, sjukhus och kyrkor. Inte var det
hans fel att sockret givit bortåt fyrtio procent, att
hans bank svällt ut och blivit till ett järnvägsbolag
och att bland annat femtio tusen acres av Oahus,
som han köpt för en dollar pr acre, nu gav åtta
tons socker pr acre var adertonde månad. Nej
då, Isaac Ford var och förblev i Percival Fords
enskilda uppfattning en stor man, värdig att få sin
bildstod uppställd vid sidan av Kamehameha I: e
utanför rådhuset. Isaac Ford var ej mer, men hans
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
