Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sheriffen från Kona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan bara som en solbränna. Jag skulle ha
kunnat ta det för solbränna, om det inte hade blänkt
till ibland helt obetydligt, bara för ett ögonblick.
Jag försökte inbilla mig att det bara var solbränna,
men jag kunde inte. Jag visste att det var något
annat. Ingen människa hade sett det mer än Stephen
Kaluna, och jag visste inte att han hade observerat
det förr än långt efteråt. Jag såg det komma, detta
förbannade helvetestyg, men jag kunde inte tänka
mig fortsättningen. Jag var slagen av skräck. Jag
kunde inte. Och om nätterna låg jag och grät över
det.
Han var min vän. Vi fiskade haj tillsammans vid
Niihau. Vi jagade vildoxar på Mauna Kea och
Mauna Loa. Vi redo in hästar och märkte tjurar
på Carter-ranchen. Vi jagade getter vid Haleakala.
Han lärde mig dyka och bada i bränningar, till
dess jag var nästan lika skicklig som han, och han
var styvare än en vanlig inföding. Jag har sett
honom dyka femton famnar och hålla sig nere i
två minuter. Han var lika hemmastadd i vattnet
som på bergen. Han kunde klättra där bara en get
kunde ta sig upp. Han var med vid Lugas
skeppsbrott, och han sam trettio mil i hård sjö på
trettiosex timmar. Han kunde ta sig fram genom fräsande
vågor, som skulle ha krossat er eller mig till mos.
Han var en stor, härlig gudamänniska. Vi voro
båda med om revolutionen. Han blev två gånger
sårad och dömd till döden. Men han var för stark
för att republikanerna skulle kunna rå på honom.
Han skrattade åt dem. Längre fram hedrade de
honom genom att göra honom till sheriff i Kona.
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
