Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Mor Kitta i pörtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp af hans järnskodda klackar på flera ställen och stora refvor
af doftande linnèor fastnade kring hans stöfvelskaft.
Elsa, som hörde, att det var någon, som kom uppifrån kullen,
såg hastigt upp. Det kunde ju vara en räf eller ett varglo och
i sistnämda fall var det allt bäst att ha ögonen med sig. Ty
vargloet kastar sig gärna öfver människan bakifrån, men det tål
ej blickarna ur ett människoöga.
— Ha, ha, ha! Är det Jerker, som kommer nerramlande
från kullen, utropade hon skrattande. Ty det var ej utan, att
Jerker såg mycket lustig ut i sin ifver att komma ned på vägen
i rätt tid, så att han skulle möta Elsa. Det går nämligen en
sägen i Värmlands skogar, att det aldrig är bra, att se sin älskade
i nacken, innan hon blifvit fäst.
Jerker svarade intet, förrän han kom ned på kyrkvägen och
akurat midt för Elsa. Hade han kommit ned på vägen en half
minut senare, så hade han kommit bakom henne, men nu stod
han där alldeles midt emot henne dammig och nedsölad, så att
det väl hade behöfts, att han hade tagit upp spegeln i snusdosan
en gång till och synat sig. Men det gjorde han ej. Han blickade
i stället in i ett par andra speglar, i Elsas ögon och han
blef så till sig, att han glömde hela världen utom henne.
— Hjärta i mig, jänta! utropade han. Hade det varit dubbelt
högt, så hade jag hoppat ned i alla fall. — Guds fred Elsa!
— Guds fred Jerker, svarade Elsa och räckte honom sin
hand. Hvad gör Jerker i skogen så här dags? Har han tid med
det han?
— Jestanes ja, svarade Jerker, visst har en tid med det,
när en är ute i sådana ärenden som jag. Men hvad gör Elsa
själf ute i dag? Sitter inte Elsa i väfstolen eller — — —
— Bry sig inte om mej, Jerker, sade Elsa i en ton, som inte
alls var frånstötande. Bry sig inte om mej utan sköt han sig
själf.
— Bry sig inte om! repeterade Jerker. Jo, hjärta i mej,
jänta, det är just det, jag gör. Och hade jag inte mött henne
här på vägen, så hade jag snart träffat henne i gården, ty jag
är på väg dit för att ropa på eko.
— Hvad Jerker är dum af sig, sade Elsa. Eko kan han
väl höra på annat håll än just hemma i gården, om han inte har
annat göra än att ropa på eko.
— Nej ser hon, kära hjärtanes jänta, svarade Jerker, jag
vill inte höra ekot i skogen utan ekot i ett flickhjärta och kan
hon gissa hvems?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
