- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
96

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Mor Kitta kallar trollen på Reseberget till dans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

96

Erik gjorde som mor Kitta hade sagt, han kom tillbaka till
hennes pörte dagen därpå.

— Är det lika illa stäldt vid Funkhammar? frågade mor
Kitta.

— Ja, kära mor, sade Jerker till svar; där blir väl aldrig
mera väl kan jag tänka mig, förr än lille Edmund kommer tillbaka
lefvande eller död. Och jag har då en hund att slita där,
det är säkert, så jag längtar just att få ge mig därifrån, fastän
nog är det harmligt, att det skall ske på det här sattet och att
jag aldrig skall bli kusk där, såsom det först var sagdt, htt jag
skulle bli. Jädrans spektakel och vore inte Elsa så fager och
rar, så att jag inte kan glömma henne, så ginge det väl an, men
se glömma henne kan jag då rakt inte.

— Han håller allt bra mycket af jäntan i Storgården, hä?
sporde mor Kitta.

— Det kan ni tänka er, mor Kitta, att jag gör och om jag
blott hade blifvit kusk vid Funkhammar, så skulle jädrar i mig
Elsa aldrig komma på källaren i Karlstad, det vore stopp det,
mor hennes skulle ha fått säga, hvad hon ville och behagade.
Men annat är den nu. — Kanske till och med Elsa skall komma
på den tanken, att jag är en barnaröfvare. Gör hon det, så
jädrans i mig går jag inte upp på Reseberget och kastar mig
utför en af ättestuperna där och gör ett slut på mitt usla lif.

— Hvad är det för tal, han för! utropade mor Kitta och
stötte sin käpp hårdt i jordgolf vet i pörtet. Är det en karl, som
talar så! Han sade inte så i går. Skall han ha sådana tankar!
Pass på då, att han inte kommer i trollens garn och får rida
genom luften med, skrikande och larmande såsom onda osälla andar.
Tror han, att Elsa skulle vilja ha ett sådant kräk till man? Nej,
spotta han i händerna och tag bättre tag bara. Engång kanske
Edmund blir återfunnen och allt kan bli uppdagadt, hur han kom
bort. Då skall Jerkers oskuld i denna sak komma i klar dager,
men inte har han väl mycken nytta af det, om han knäckt skallen
på sig i en ättestuga på Reseberget, tänker jag.

— Kära mor har allt rätt förstås, sade Jerker, men säkert
är det, bli vi — — —

— Nå, men för den raggiga, ryck då upp sig och låt ej
folk käppränna sig, när han intet ondt gjort! Upp med näsan!
Tror han att Elsa vill ha en mes? — — —

— Men inte vill hon heller ha en barnaröfvare, som hon
kanske skall bringas att tro, att jag är.

— Må tro, hon skall tänka så illa om honom.

— En kan inte så noga veta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free