Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 31. Harald Lejonman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du skall aldrig säga aldrig, min flicka, sade gumman
Rebecka, och åter kände fröken Lydia hennes ringprydda fingrar
klappa sig under hakan.
När fröken Lydia efter denna konferens åter kom in i
salongen, gick hon oombedd fram till pianot och slog sig ned där
samt började sjunga:
O, hör mig, Gud, i högsta nödens stund!
Högt upp till dig med bönens offerlåga
Till dina himlar sänder jag min själ.
O, du förmår att spindelväfvens trådar
Så starka göra som ett ankartåg,
Lätt är det för din allmakt att förvandla
De tyngsta fjättrar till en spindelväf.
Du vill — och dessa fjättrar falla af
Och denna mur sig öppnar! Ja, du hjälpte
Ju Simson, när han blind och fängslad var
Och hånades af stolta filisteer.
På dig förtröstande han fattar väldigt
Sitt fängsels pelare, han skakar dem —
Och pelare och tak och murar ramla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
