Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 42. Adèle Haraldsons öde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
479
Läsaren erinrar sig troligen, om han sett det, hur slaktarne
göra, då de äro hågade att inlåta sig i handel om en oxe, ko
eller kalf. — Alldeles samma handgrepp nyttjade slafköparen.
Slafven vet redan förut, att han måste underkasta sig en
dylik mönstring; han känner till det förut, emedan han redan sett
det med sina kamrater, och det skulle visst icke förundra honom,
om han blefve befalld, att kläda af sig alldeles för att besiktigas
och på det att hans möjliga kroppslyten måtte upptäckas.
En dylik befallning utdelades likaväl åt en kvinnlig som åt
en manlig slaf, utan att någon tog den ringaste anstöt däraf.
Till och med bland spekulanterna närvarande damer generade sig
icke för att deltaga i en dylik besiktning. En blott »sak» kan
man ju mycket väl beskåda utan blygsel och en slaf var uti en
sydamerikanskas ögon ingenting annat än en »könlös sak«. Det
kunde likväl hända, att dylika »nakna besiktningar» företogos i
enskilda rum, men det var långt ifrån alltid sådant skedde.
Nu har en spekulant bjudit.
— Tolf hundra dollars bjudet! ropade auktionisten. Tolf
hundra dollars! Ett praktexemplar till slafvinna! Hon är värd
femtonhundra dollars!
— Nu bjuder en annan spekulant.
— Tolfhundrafemtio dollars bjudet! skriker auktionisten.
Sen I den muskulösa kroppen, det rika bröstet! En verklig Venus!
Hon kan omöjlgen lämnas för mindre än fjortonhundra dollars!
På detta sätt fortfar det, ända tills klubban faller.
Den sålda slafven levereras genast till sin nya ägare, hvarefter
räkning utskrifves och kvitteras af sheriffen, hvilken såsom
magistratsperson är närvarande vid auktionen.
De osålda slafvarne föras tillbaka till slafstallen, som ej
äro annat än en lång träbyggnad i närheten af marknadslokalen
och hvaruti slafvarne, med föröfrigt god omvårdnad, få stå
uppstaplade i hundratal, till dess att de blifva sålda eller måste
transporteras till en annan marknad.
Jerker köpte sig en slaf och en slafvinna under den
allvarligaste föresats att behandla dem såsom fria människor; ty det
var honom på det högsta motbjudande att tänka sig, att han skulle
kunna behandla dem som djur.
Det var en hvit slafvinna han köpt, och hade en hvit slaf
funnits, skulle han hafva köpt densamma för att gifva den skydd
mot misshandel.
En af de sista slaf vinnorna, som bjödos ut, hvar hvit.
Då hon fördes fram, studsade Jerker,
Han igenkände detta ansikte; men hvar skulle han ta igen det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
