Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 57. Ressällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
612
till Paris af en gammal rysk magnat, hans sekreterare, tvänne
polskor och deras far, en landsflyktig general.
Det var i detta sällskap Mariana nu kommit; men personerna
hade icke alls den pondus, som fursten uppgifvit.
Den frigifne generalen såg beundrande på Mariana, som nu
slagit tillbaka sin slöja och visade sitt vackra ansikte med den
friska blomstrande hyn. Han gjorde en kvick men tvetydig
anmärkning på polska språket, hvilken kom de båda knaprande och
smuttande ”vaxansiktena” att storskratta.
Furst Boris såg ej belåten ut; men han höll dock god min
och låtsades ej höra den tvetydiga anmärkningen utan vände sig
med Mariana mot den äldste herrn i det lilla sällskapet, en gammal
man med skarp och dyster blick, distingueradt utseende,
glasögon med guldbågar och fotsid, sobelbrämad respäls.
Den gamle herrn betraktade Mariana med en blick, som
tycktes säga:
— Hvad duger den flickan till? Hvad kan man göra af
henne?
Furst Boris presenterade:
— Min syster, furstinnan Mariana Bolsky — furst Krapotkin.
Den gamle borgaren bugade sig för Mariana och yttrade därvid
till henne en smickrande artighet, hvilken dref blodet upp
mot hennes tinningar samt gjorde hennes ansikte mycket
blomstrande.
Utan att Mariana hade en dunkel aning därom stod hon
nu framför ledaren af den korporation, som blifvit bildad af alla
Rysslands till utlandet flyktade ”fosterlandsvänner”, som de så
vackert kallade sig. Den gamle mannen var den nihilismens sak
fanatiskt tillgifne furst Krapotkin.
Mariana var den enda personen i hela sällskapet, hvilkens
hjärta ej var antändt af nihilismens vansinniga inspirationer. Hon
var ju så oskuldsfull och så fullkomligt obevandrad uti politikens
irrgångar.
Med ormens list och den durkdrifne skälmens hela fintlighet
hade furst Boris Bolsky fört Mariana in i denna mycket farliga
krets och han hade gjort sådana förarbeten, att han var så godt
som viss om, att han skulle kunna sörja för, att Mariana skulle
blifva utbildad till ett dyrbart verktyg — ett viljelöst offer för den
ryska nihilismens — fosterlandsfrihetens, som den med orätt
kallades — heliga sak, hvilken benämning äfven är orätt; ty en
nihilists arbete kan aldrig bli heligt, så länge han sträfvar mot sitt
mål medels blodsutgjutelse.
List och ondska spinna här i världen visserligen såväl grofva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
