Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 65. Ett streck i räckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
705
förestodos af prestinnor — trollpackor — och dit man medförde
matskatt för att fira gästabud och orgier.
Att barn medtogos för att svärja satan sin tjänst och af
Jionom märkas i pannan, sa att blod utkom, hvarmed sedan namn
skrefvos i en bok och så vidare, tyckes antyda någon vid dessa
fester bruklig invigningspraxis i mysterierna för det yngre släktet.
Tiden för dessa färder — påsken — öfverensstämmer också
med hvad man har sig bekant om flera folks förnämsta religiösa
festers infallande under påskfullmånen och slutligen visar den roll,
som kon spelar i denna vidskepelse, på en kult, däri detta djur
ägt en helig betydelse.
Senare tiders forskare hafva också trott sig hafva upptäckt,
att kristendomen, isynnerhet hos sachsarne, men för öfrigt hos
hela den germanska och keltiska stammen, stötte på en tämligen
allmänt utbredd kult, som var besläktad med den urgamla Isis- eller
Kybeledyrkan och till hvilken hörde prästinnor, med orgier
förenade gästabud under påskfullmånen samt kon såsom
representant för en helig idé.
Denna kult synes icke hafva varit främmande för asadyrkan
uti den Skandinaviska norden men synes hafva varit ännu
närmare förenad med de tyska germanernas Vodanskult och med
kelternas druidism.
Här torde anmärkas för dem, som ej känna det förut, att
den tyska gudomligheten Vodan eller Votan motsvarade de
skandinaviska hedningarnes Oden.
Det är minnena af denna allmodersdyrkan och dessa mysterier
samt dess kamp mot kristendomen, vederbörligen färglagda af
den segrande läran, som sannolikt gå igen uti de vidskepliga
föreställningarne om blåkullafärder och påskkäringar.
Själfva namnet Blåkulla är hämtadt från det i sagan vidt
beryktade Blocksberg, en af Harzgebirges högsta punkter, där de
forna sachsarne höllo sina förnämsta offerfester och hvarest ännu
finnas lämningar kvar, som påminna om ställets forna heliga
betydelse.
En sägen om en tilldragelse på detta Blocksberg torde till
någon del kunna förklara den kostym, hvaruti vidskepelsen
vanligen kläder dessa blåkullafärder.
Det berättas nämligen, att då kejsar Karl den store bekrigade
de hedniska sachsarne för att omvända dem till kristendomen,
han en gång erhöll underrättelse om, att desamma på Blocksberg
förehade en offerfest, dit de i stor myckenhet hade församlat
sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
