- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
740

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 66. Societetslif på Skagersbrunn - Kap. 67. Den äkta mannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

740

Man hade visserligen befarat en olycka, men alldeles icke
en sådan som denna. Man hade trott, att mylady gått vilse i
skogen; men att man skulle finna henne döende, det hade man
aldrig tänkt.

”Klävitt!” ropade en uggla.

— Hu! ryste alla fruntimren, som voro med.

— Säg nu också, att ugglan ej spår lik med sitt tjut.

Doktorn sände efter en bår, och på denna lades den
blödande kvinnan och fördes i största hast till brunnshuset.

*



         Kap. 67.

         Den äkta mannen.

Den hemlighetsfulla olyckshändelsen på Moohöjden väckte
allmän förstämning inom brunnssocieteten på Skagersbrunn. Allas
sinnen voro upprörda och man talade om historier, öfverfall,
plundring, och om allt möjligt ohyggligt samt skrämde upp
hvarandra.

Man uttömde sig äfven i medömkan och beklagande af dem
olyckliga damen samt hoppades, att hon skulle blifva återställd
och ej taga för stor skada för framtiden.

Först och främst önskade man emellertid, att hon snart
måtte komma till sans.

Man riktigt plågades af nyfikenhet, lika mycket som af oro
och medömkan.

Mylady var ju den enda, som med säkerhet skulle kunna
gifva upplysningar om den hemlighetsfulla händelsen.

Ingen tänkte på, att det, som den sjuke kunde hafva att säga, i
början med säkerhet skulle blifva ganska otydligt. Hon hade ju
i allmänhet mycket svårt att korrekt uttrycka sig på svenska
språket. Hon talade i allmänhet endast brutna svenska meningar.
Hur mycket svårare skulle hon ej hafva att tala detta språk nu i
sin sorgliga belägenhet? —

Efter gjord undersökning förklarade doktorn, att såret i armen
på mylady S:t Johns visserligen var djupt och att blodförlusten
varit tämligen ymnig; men någon direkt fara för lifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free