Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 74. Skvaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
822
sina köttsliga begär; ty han använder ju alla medel blott för att
få sin onda lusta tillfredsställd.
— Den gamle Adam, inföll Ek.
— När det nu händer, att en kvinna blir besegrad af
frestelser och faller, så är det ej nog med, att hon af naturen
ensam liksom straffas, utan hon ensam skall enligt gällande lag lida
alla följder af det brott, som hon ej ensam kan begå och ofta
får hon ensam skaffa medel till sitt barns uppfostran.
— Det är förbaske mig orättvist, när man tänker sig in i
saken, utbrast Ek.
— Fortfar, sade den yngre prästen.
— Vore det nu såsom förr, fortsatte den äldre prästmannen,
att kvinnan därtill skulle undergå strängare straff, än vår
nuvarande lag föreskrifver — ty enskild skrift är ansedd för straff af
de flesta — så skulle det ej, enligt hvar och en rättänkande
och klok människas syn på tingen, blifva en gifven följd, att
kvinnan, hellre än att undergå ett vanärande straff, sökte oftast
att dölja sitt brott genom att begå ett ännu större, det att mörda
sitt barn.
— I sanning ohyggligt, sade Ek.
— Detta är så påtagligt, fortfor den äldre prästen, att jag
knappast behöfver, för att göra mitt bevis fullständigt, anföra, att
på den tiden, då den gamla lagen gällde, otaliga barnamord
begingos, många utan att de kommo till någon människas vetskap.
— Ja, min käre bror Setterlund, inföll nu den mustacherade
herrn vändande sig till den yngre prästen, du behöfver blott
fråga min gamle far, så skall du få höra, huru många döende, som,
då han, medan han var ung präst, gaf dem nattvarden, för honom
bekände dylika brott. Och det var på den tiden, då den stränga
lagen gälide.
— Men något sådant, återtog den äldre af prästerna, har
aldrig händt mig och, jag är öfvertygad därom, få andra af mina
ämbetsbröder hafva varit utsatta för något sådant, sedan den
grymma lagen om offentlig kyrkoplikt och prygel afskaffades. —
Du kan således finna, bror Setterlund — — —
— Nej, afbröt denne, hvilken trots allt ifrade för risstraffet.
jag finner ingenting.
— Det var mig en envis en, sade Ek.
— Om jag hade tid, fortfor Setterland, så skulle jag genast
kullslå dina argumenter.
— Tillåt mig tvifla, min bäste bror.
— Vi måste resa nu, Bernhard, sade Setterlund vändande
sig till Ek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
