Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 76. Spökhistorier i väfkammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja, fullkomligt, svarade Bernhard lika allvarligt.
— Du ämnar gifta dig med en bondflicka?
— Ja.
— Hvad tänker du på?
— Jag är och skall alltid blifva jordbrukare, sade Bernhard
med högtidligt allvar.
— Du är för tråkig med ditt jordbruk.
— Det skönaste af alla yrken är att plöja och så.
— Men fastän du är jordbrukare, kan du väl gifta dig med
en bättre mans dotter.
— Endast en bondes dotter passar till en bondes hustru.
— Du riktigt skrämmer mig, min bror.
— Blir du skrämd för så litet, Eva?
— Vi få tala vidare härom, en annan gång.
— Som du vill.
— Gån nu mina herrar.
Bernhard och Setterlund gingo, sedan den förstnämnde lagt
de båda andungarno på en pall i väfkammaren.
När de voro borta, gick mamsell Eva ur väfstolen och
begaf sig suckande in i sin kammare.
En stund därefter samlades hela familjen vid middagsbordet.
Ingen nämnde ett ord under måltiden om det samtal, som
hållits i väf kammaren mellan mamsell Eva och hennes bror.
Sedan middagen var intagen sade Setterlund till Bernhard.
— Kom nu upp på min kammare och språka med mig en
stund, bror Bernhard.
— Gärna det — och piporna skola tändas!
— Naturligtvis.
Sedan de båda herrarna kommit upp på Setterlunds
kammare och sedan de stoppat sina pipor och tändt dem samt
magistern tagit plats på en stol vid bordet och Bernhard bekvämt
intagit en halfliggande ställning på soffan, sade Setterlund:
— Om det ej är dig emot att tala därom, så låtom oss
upptaga det ämne, som var på tapeten mellan din syster och dig i
väfkammaren.
— Som du vill, svarade Bernhard och blåste med detsamma
ut ett väldigt rökmoln.
— Tycker du verkligen om en bondflicka eller roade det
dig blott att skämta med din syster?
Sträckande på sin långa figur och omgifvande sig med
rökmoln, svarade Bernhard:
— Ja, uppriktigt sagdt, så är det inte utan, att jag tycker;
det hon är vacker, ja skön till och med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
