Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. En liten uppgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funnos kompletta upplagor av Tolstoy, Turgenjeff
och Gorki, Cooper och Mark Twain, Hugo, Zola och
Sue, Flaubert, Maupassant och Paul de Kock. Han
bläddrade nyfiket i Metschnikoff, Weininger och
Schopenhauer och med förvåning i skrifter av Ellis,
Lydston, Krafft-Ebing och Fovel. Han höll
Woo-druffs »Rasernas utbredning» i sin hand, då Snow
kom tillbaka från sin husvisitatiqn.
»Emaljerat badkar, särskilt duschrum och
sitt-bad!» utbrast han. »Inredning som åt en kung!
Och jag antar att somligt är betalt med mina
pengar. Huset måste vara bebott. Jag såg nyöppnade
konservburkar med smör och mjölk i skafferiet,
och där hängde färskt sköldpaddkött. Nu skall
jag gå och se efter vad jag mera kan träffa på.»
Även Grief gick ut genom en dörr i andra ändan
av salongen. Han befann sig nu tydligen i en dams
sovrum. Tvärsöver det såg han genom en
ståltråds-gallerdörr in i en med skärmar avdelad och
förmörkad alkov. På en chäslong låg en kvinna och
sov. I den matta belysningen föreföll hon ovanligt
vacker, i den mörka spanska stilen. Bredvid henne
låg en uppslagen roman på en stol. Av färgen på
hennes kinder drog Grief den slutsatsen att hon ej
hade levat länge i tropikerna. Efter detta enda
ögonkast smög han sig tyst tillbaka, och i detsamma
såg han Snow komma in i salongen genom den
andra dörren. Han höll om den nakna armen på
en av ålderdom rynkig neger som gjorde grimaser
av skräck och tecknade att han var dövstum.
»Jag träffade på honom sovande i ett litet kyffe
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
