Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
kunde konstatera, att återigen hade strejkbrytarbanden besatt, icke
en utan ett flertal arbetsplatser. Visserligen hade nu inga
militärer kommenderats ut mot arbetarna, men i stället hade hundratals
poliser, vilka voro beväpnade till tänderna, sammandragits i
Söderhamn, Luleå, Clemensnäs m. fi. platser och det var endast lyckliga
omständigheter vilka spelade in, som gjorde att icke dessa fingo lika
många arbetarliv på sina samveten, som militären i Lunde fick.
Viljan från arbetsköparlakejernas sida saknades sannerligen icke, ty
ett flertal arbetare blevo svårt sårade av de mordiska polisernas
revolverkulor.
Den 19 juni sammankallades parterna i massastriden återigen till
förhandlingar. Dagen därpå presenterades 17 mars-förslaget än en
gång för arbetarna och svar å erbjudandet begärdes till den 27 juni.
Återigen förkastade arbetarna förslaget, och därtill med stor
majoritet. Arbetsköparna för sitt vidkommande voro något karskare än
tidigare, detta tack vare den hjälp de fått av "Transport" och L. O.
De behövde icke längre befara att deras produkter skulle bli
kvarliggande i magasinen och därför ansågo de sig kunna återfalla på
februarikraven, vilka gingo ut på en reducering av 12 proc. på
ackorden och 6 proc. på timlönerna.
Borgartidningarnas hets mot arbetarna tog nu ny fart och de
propagerade öppet för att fabrikerna skulle besättas med
strejkbry-tare samt att driften skulle hållas i gång, kosta vad det ville.
Under tiden hade strejkbryteriet med massautlastningen från
fabrikernas magasin pågått för fullt. Tjänstemännen, med
förstärkning av Arbetets Frihets-"hjältar" samt andra ljusskygga element
från skogsbygderna, skötte om detta arbete så att allt skulle vara
redo för de väntande båtarna och de notoriska strejkbrytarna.
Ungefär samtidigt beslöt Sv. Arbetsledareförbundet, som dittills
tvingats intaga en neutral ställning i konflikten, att ställa sig i
strejk-bryteriets tjänst.
Vidare hade Lindley träffat avtal med stuveribolagen för
Norrlandshamnarna, men från detta avtal undantogos avdelningarna i
Sundsvall, Ådalen, Luleå och Stugsund, vilka fronderat mot
refor-mistledningens strejkbrytarukas. Omedelbart efter det
massaarbetarna avslagit medlingsförslaget vid omröstningen i juni,
dekreterade arbetsköparna en lönereducering för de från det nya avtalet
undantagna avdelningarna med 10 procent.
Lindley framhöll att detta arbetsköparnas beslut var väntat,
"fastän det kanske var överraskande, att de föllo tillbaka på sitt
ursprungliga krav om 10 procents nedsättning av lönerna". "Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
