Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
för vars lyckliga genomförande den internationella sympatistrejken
var en av de huvudsakliga förutsättningarna.
En del strider som de syndikalistiska organisationerna fört under
det senaste året stå i skarp kontrast till reformisternas, och de
visa också att det går att höja arbetarnas löner även under
depressionstider. Vi skola i detta sammanhang endast nämna ett par
exempel:
Skogsbolagen i västra Medelpad dekreterade i början av året
lönereducering för sina arbetare, omkring 1,000 man. De syndikalistiska
organisationerna, som representerade majoriteten av arbetarna,
organiserade omedelbart samarbetet med "Skogs- och Flotts" medlemmar
och sedan slog man till. Strejken varade tre dagar och slutade med
seger för arbetarna. Denna strejk fördes mot, samma bolag som
krävt lönereduceringar för sågverksarbetarna och massaarbetarna
under förevändning att trävaruindustriens nödläge icke kunde bära
de löner, som dittills utbetalats. Någon vecka senare gingo
skogsarbetarna i strid mot Enhörnings trävaruaktiebolag. Denna strejk
varade en dag och resulterade uti att lönerna höjdes med från 10 till
20 procent. Striderna hunno beslutas och vinnas innan ens den
syndikalistiska "ledningen" hann få vetskap om att de utbrutit.
Här hade arbetarna själva rätten att bestämma om och när de skulle
gå ut i strid och därför kunde de också slå till i rätta ögonblicket.
Det är betecknande för fackföreningsbyråkraternas ringa intresse
för medlemmarna, att "Skogs- och Flott" omedelbart efter dessa
aktioner genomförts och gett så goda resultat, tack vare att de förts
efter syndikalistiska kamplinjer, varnade sina medlemmar för allt
samarbete med syndikalisterna.
För närvarande ger den reformistiska rörelsen i Sverge en
beklagansvärd bild av förvirring och kaos. Arbetarna ha tvingats att
godtaga stora lönereduceringar och dessa anse därför att de blivit
förrådda av sina ledare. De hade satt sin tilltro till organisationen,
men i det kritiska ögonblicket svek denna deras förväntningar.
Därtill kommer att avdelningarna runt om i landet trasats sönder av
politiska stridigheter. Här och var bli medlemmar och hela
avdelningar hotade med uteslutning därest de icke blint foga sig i vad
ledningen dekreterar. Men arbetarna förmå icke uträtta någonting,
ty organisationens stadgar äro sådana att mondisterna och
byråkraterna ha rätt i nästan vad de än företaga sig. Att orpdana den
reformistiska rörelsen till en revolutionär klasskampsorganisation
torde var och en inse är en omöjlighet, ett försök därtill betyder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
