Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiedepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24—27 J
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Den 28 nov. 1930 bemyndigade k. m:t tre delegerade att överlägga med delegerade från
de övriga skandinaviska länderna rörande behandling av dödsbon efter medborgare i
nordisk stat som avlider i annan sådan stat samt beträffande de rättsverkningar, som en i
någon av de nordiska länderna öppnad konkurs bör medföra i de övriga. De delegerade
var presidenten friherre Erik Marks von Wurtemberg, lagberedningens ordförande och
sekreterare justitierådet Birger Ekeberg och revisionssekreteraren Erik Lind. Sedan
Marks von Wurtemberg den 30 april 1931 utsetts till ordförande i lagberedningen hade
frågan automatiskt överflyttats på den sistnämnda institutionen. Konventionen rör.
konkurs godkändes av 1934 års riksdag med bifall till proposition 2 (SFS 1934: 67—71).
5. Förelag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge om arv, testamente och boutredning m. m. [Avg. den 31 okt. 1933.] 1933.
116 s. (SOU 1933 : 35.) [25
Ur innehållet: Förslag till lag om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk
medborgare, som hade hemvist här i riket s. 32—36, förslag till lag om kvarlåtenskap efter
den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge s. 37—39, förslag till lag om
tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark, Finland, Island eller
Norge s. 40—41.
Konventionen om boutredning m. m. godkändes av 1935 års riksdag med bifall till
proposition 2 (SFS 1935: 44—46).
1 jagberedningens förelag till lag om skuldebrev m. m. [Avg. den 2 maj 1935.]
Sthm 1935. VI, 211 s. (SOU 1935: 14.) [26
Ur innehållet: Förslag till lag ang. införande av lagen om skuldebrev s. 11—12,
förslag till lag ang. vissa utfästelser om gåva s. 13—14, följdförfattningar s. 15—28,
parallelltexter (svensk, dansk, finsk och norsk text till lag om skuldebrev) s. 163—207.
Den 30 april 1931 förordnade k. m:t att lagberedningen skulle, så snart omständigheterna
medgåve, övergå till behandling av frågan om revision av lagstiftningen om skuldebrev.
Med anledning av cn framställning från danskt håll förutsattes att. beredningen även i
denna fråga skulle samarbeta med representanter för övriga nordiska länder. Hösten
1932 kunde den upptaga denna fråga till behandling. Lagen om skuldebrev antogs genom
bifall av 1936 års riksdag till proposition nr 2 (SFS 1936: 81—96).
Lagberedningens förelag till lag om aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser m. m. [Avg. den 10 febr. 1937.] Sthm 1937. 175 s. (SOU 1937: 13.)
[27
Den 1 febr. 1935 uppdrog k. m:t åt lagberedningen att övertaga den av
aktiebolags-kommittén (se nedan under nr 30) omhänderhavda utredning av frågan om revision av
aktiebolagslagstiftningen. Utredningen skulle ske i samarbete med representanter för
övriga nordiska länder. Den 15 nov. 1935 anbefallde k. m:t lagberedningen att avge
utlåtande över riksdagens skrivelse den 5 april 1935 (nr 141) med begäran om lagstiftning
i syfte att få till stånd betryggande former för pensionering av anställda hos enskilda
företag. Den 31 jan. 1936 uppdrogs utredningsuppdraget till byråchefen för lagärenden Carl
Romberg. Sedan riksdagen i skrivelse den 27 juni 1936 (nr 421) hemställt, att utredningen
måtte utvidgas att gälla åtgärder för att främja pensioneringen av personer anställda i
enskild tjänst, tillsattes en särskild kommitté den 11 sept. 1936 (se nedan nr 484). Sam-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
