Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiedepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTITIEDEPARTEMENTET
[182—185
Kommitterade: Riksdagsmannen jur. dr Carl Swartz ordf., hovrättsrådet Oscar Arsell,
riksarkivarien Sam. Clason, sekreteraren hos riksdagens andra kammare Per Cronvall tillika
sekreterare, riksdagsmännen professor Nils Edén, förlikningsmannen Karl Gustaf Karlsson
och lantbrukaren Sven Linders, landshövdingen Walter Murray, riksdagsmännen
lantbrukaren Per Nilsson i Bonarp och folkskolläraren Värner Rydén.
Ur innehållet: Förslag till ändrad lydelse av $$ 49 och 53 regeringsformen, §§ 2, 37, 42,
43, 54, 55 och 58 riksdagsordningen samt 5 $ i stadgan om val till riksdagens utskott s,
5—9, särskilda yttranden s. 41—48, utdrag av protokollet över justitiedepartementaärenden,
hållet inför Hans Maj :t konungen i statsrådet fredagen den 13 okt. 1916 s. 49—51, tabell,
utvisande antal och omfattning av de propositioner, som under riksdagarna 1907—1916
avlämnats senare än 60 dagar efter riksdagens öppnande s. 52.
Förslagen framlades för 1917 års riksdag i proposition 111. Riksdagen antog de föreslagna
grundlagsändringarna som vilande. 1918 års lagtima riksdag antog dem ånyo. Reformen
innebar bl. a. inrättande av ett andra lagutskott samt vissa inskränkningar i
propositions-och motionstiden. RA 36.
Särskilda sammanträden i häradsrätt.
Utkast till lag om särskilda sammanträden i häradsrätt för handläggning av vissa
mål och ärenden. Sthm 1916. 6 s. (Även: Riksdagens protokoll 1918. Bihang.
Saml. 1. Nr 4. Bil. A—C. s. 38—42.) [183
1915 års riksdag anhöll i anledning av motion (II: 85) att k. m:t måtte överväga vilka
åtgärder som kunde vidtagas i fråga om tingssammanträdens hållande för att bättre
tillgodose rättskipningen på landet särskilt i orter med mera sammanträngd befolkning. Med
anledning härav utarbetades utkastet inom justitiedepartementet, framlades för riksdagen
i proposition 1918:4 och föranledde lagar i angivet syfte (SFS 1918: 294—297).
Vissa prästerliga tjänster.
Utredning ang. vissa prästerliga tjänster, vilka ej tillsättas i den ordning
präst-valslagen i allmänhet föreskriver. Sthm.
A. Ordinarie prästerliga tjänster i territoriella församlingar. Efter uppdrag
utg. av Gabriel Thulin. 1916. 224 s. U84
Ur innehållet: Redogörelse för de särskilda privilegierade församlingarna s. 7—177.
B. Ordinarie prästerliga tjänster, beträffande vilka vid tillsättningen sär-
skilda befogenheter tillagts domkapitlet. Efter nåd. uppdrag utg. av Gabriel
Thulin. 1921. 83 s. 08«
Ur innehållet: Prästerliga tjänster i Lappmarken s. 3—54, prästerliga tjänster i
Värmlands finnmarker s. 55—62.
1910 års prästvalslag lämnade frågan om privilegier vid tillsättning av prästtjänster
utanför räkningen (se nr 54V6). Patronatsrätten utreddes härefter särskilt (se nr 107—108).
Frågan om domkapitlens och de territoriella församlingarnas privilegier återstod att
utreda, vilket skedde genom Thulins betänkanden.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
