Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §7. Hirden. Tjänstemän och län. Krigsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 7. Hirden. Tjänstemän och län. Krigsväsende. _ 41
det allmänna namnet huskarlar. I Sverige känner man
så godt som ingenting om detta följe. Endast af enstaka
uppgifter kan man sluta till, att det har existerat, att det
kunnat finnas både omkring konungen och andra förnäma
män och att det här likaledes kallats hird. Äfven i Sverige
var denna en tillflykt för den manliga, krigiska ungdomen,
en utkomst för densamma, liksom vikingatågen en tid
voro det.!
Den kungliga hirden synes ha haft en organisation,
som åtminstone i vissa delar påmint om den norska. Man
hör i Sverige tidigt omtalas konungens stallare; efter kri¬
stendomens införande omtalas, första gången från slutet af
1100-talet, en konungens kansler. Båda dessa tjänstemän
räknades i Norge till hirden.
Till hirden räknades uti Norge äfven jarlen. Hvad
Sverige vidkommer, antyda isländska källor ett flertal af
jarlar i spetsen för hvar sitt landskap. Vid den tid, då
våra egna historiska källor taga vid, förekommer endast
en jarl, under titeln Sveriges jarl (lat. dux eller comes).
Han omtalas från midten af 1100-talet. Om hans verk¬
samhet är ej mycket kändt; han framstår emellertid såsom
den förnämste uti riket näst konungen,? dennes närmaste
man eller förste minister, möjligen chef för hirden, jäm¬
förlig med det frankiska rikets hofmästare. Enstaka upp¬
lysningar i lagarna (egentligen OGL. och UL.) gifva vid
handen, att han särskildt haft med ledingsväsendet att
göra, möjligen varit befälhafvare för ledingsskeppen, att i
vissa trakter en del af utskylderna erlades till honom och
viss kronojord af honom disponerades samt att han inom
Roden utöfvade vissa höghetsrättigheter.?
’ Jfr det märkliga uttrycket i ÖGL. DrB., 5 om att visa en
bondeson >till hafs eller hirdgård>, likaså uttrycken om herrar, som
hade >stallare och stekare> (ib., 14).
? Han (jämte biskopen) kommer närmast konungen i pokka¬
böterna, ÖGL., UL.
3 ÖGL. DrB. 14, 1: »jarls bryti i rods bo»; BB., 28, om härad
närmare vid hafvet, som »skyldar bape kununge ok iarle». UL.,
PmB, 13, där hertigen trädt i jarlens ställe. :
Jarlen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
