Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §10. Lagstiftningen och lagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$& 10. Lagstiftningen och lagarna. 51
tala dylika >lagdiktare> ända fran hednatiden.! Ritts¬
satserna samlades i flockar, vanligen, kanske alltid, uti
bunden form.2 De férsigos efter hand med tillsatser pa
prosa, sammanfördes i hufvudstycken, balkar, för att slut¬
ligen i tidens fullbordan förenas till en lagbok. Lag¬
mannen tillhörde det att årligen föredraga dessa flockar på
tinget inför folket, då tillfälle var att företaga ändringar
eller att upptaga nya rättssatser. Det var den ursprungliga
lagsagan, och landskapslagarna bära i sin skriftliga upp¬
teckning flerfaldiga spår af detta muntliga från lagmannen
till folket ställda föredrag; de ange sig själfva som en
lagsaga.? Spåren af de gamla stafrimmade flockarna
skönjas ännu flerstädes; i senare lagredaktioner, såsom
upplandslagen och södermannalagen, ändas balkarna med
några med slutrim försedda verspar. Om det muntliga
föredraget påminner äfven den lifliga nästan dramatiska
form, i hvilken somliga stycken äro affattade, och stundom
uppträder lagmannen talande i första person. För lag¬
mannens personliga inflytande till godo eller ondo vid
redigeringen af rättssatserna var naturligtvis under sådana
förhållanden ganska stort spelrum, och det saknas ej heller
antydningar eller uppgifter därom. ;
! »Fyrsti var Lumber oc af hanum &ru Lums lagh called — —
han var hepen» (VGL.). »Laga yrkir var Viger spa, hepin i hepnum
timum» (UL.).
2 De hade bevarats »stréningium i flerum flokkum» (UL.).
3 Jfr det bekanta stället i Innocentii III:s bref till ärkebiskopen
1206 ’°/,: »legislatores regni eius annis singulis teneantur coram populo
legem consuetudinis publicare». — »Nu sculu meen till things fara
oc lagsagu vare hora, héra the som ther eru, ok sigiz them, som hema
siti, en laghsaga var hon byrias sva» (SmL.). »Nu er laghsagha
ipur lyktap ok ut saghp mp hund ok harvu tinda. Byrias at py
hégsta ok lyktas at py legsta (OGL., BB., 51). Jfr afven VGLis lag¬
manslingd har och hvar, t. ex. om Assur af Heru: »han taldi veest¬
géte lagh al a enom dagh py eno sinni oc aldrigh mer», enir han
dog kort därefter.
+ Exempel hos Schlyter, Jurid. afhandl. II, sid. 115.
> Jfr karakteristiken i västgötalagens lagmanslängd af Alle, som
i deras lag kastade »marga uretti och krokar och illbragder» och
darfore kallades »Kringalle>.
Lagsagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
