Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - §13. Svenska statsområdet - Konungen och rådet - §14. Landslagens konungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 14. Landslagens konungadöme. 65
Andra, som direkte lydde under kronan, styrdes af fogdar
utan att höra till något bestämdt län. De egentliga slotts¬
länen voro vid slutet af medeltiden följande:
Uppland (med Norrland): Stockholms län, hvarunder redan en
del af Södertörn lydde; Svartsjö län; Stäkes län; Uppsala län.
I Västmanland: Västerås län (större delen af n. v. Västman¬
land med Dalarne).
I Närke: Örebro län.
I Södermanland: Nyköpings län; hvarjämte, såsom redan är
nämndt, en del lydde under Stockholms län.
I Östergötland: Stegeborgs län.
I Småland: Stegeholms län, Kalmar län, Borgholms län, Rumla-.
borgs län.
I Västergötland: Älfsborgs län, Örestens län.
I Finland: Kastelholms län, Åbo län, Korsholms län, Tavastehus
eller Kronoborgs län, Raseborgs län, Viborgs län (hvarunder äfven
Nyslott lydde).
Från lagsagorna blefvo vidare under detta tidehvarf städerna
undantagna. Bergslagen åter i Västmanland, Dalarne, Närke och
Värmland voro sidoordnade med häraden men voro ej utbrutna ur
lagsagorna.!
Konungen och rådet.
$ 14. Landslagens konungadöme.
Litteratur: C.L. Runbom, Om eonenge Taian enligt landslagen
(Nordisk Universitetstidskrift X, 1864). . Maurer, Das Alteste
Hofrecht des Nordens (1877). H. Hildebrand, Det svenska riks¬
vapnet (Antikv. Tidskr. VII, 1883). Schlyter, Utkast till edséres¬
lagarnas historia (Jur. Afh. I). Se för öfrigt under Första boken $ 6.
Samtidigt därmed att de inre striderna under 1200¬
talets förra hälft började mattas af, framträdde konungadömet
med nya uppgifter och en helt annan ställning än den
anspråkslösa, som det dittills haft. Under en tid af ho¬
tande upplösning hade det blifvit symbolen för riksenheten
och den förnämsta bäraren af det arbete denna för sitt
genomförande kräfde. Folkungaätten gjorde sig med Birger
+ Bergsordning för >Västra berget> i Närke 1340, för Koppar¬
berget 1347 0. s. v.
Hildebrand, E. Sv. statsférfattningens hist. utveckling. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
