- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
70

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §14. Landslagens konungadöme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Deltagarne i
valet.
Valnämndens
sammansätt¬
ning.
70 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
Landslagen känner endast sju lagmän såsom mnär¬
varande vid valet. Man får därvid anse östgötalagmannen
representera Oland och västgötalagmannen Värmland.! Vid
konung Håkans val 1362 fick äfven Finland (Österland)
samma rätt som öfriga biskops- och lagmansdömen, näm¬
ligen att sända lagmannen jämte tolf män af allmogen
för att deltaga i konungavalet, dock skulle detsamma ej
uppskjutas, ifall finnarne hindrades att komma i tid; de
skulle fullgöra sin andel i dömandet, när de hunno fram.?
Magnus Erikssons landslag nämnde intet om Skåne med
dess biländer. I föreningsakten af 1340 lofvade de skånska
ständerna att ej till konung efter Magnus välja någon
annan än en af hans söner eller, om han doge utan barn,
att erkänna den, som riksens råd i Sverige och Skåne
valde, och 1343 förenade sig Skånes och Sveriges stormän
(närmast prästerskapet) om att välja Magnus Erikssons
son Erik till konung redan under faderns lifstid.
Om valnämndens sammansättning stadgade landslagen
ingenting annat, än att medlemmarne skulle vara »vittre
och snille. Att döma af sena uppgifter bestod den af
både bönder och frälsemän. Om öfriga klassers deltagande
nämnes icke heller något. Hvarken riksens råd, biskopar,
präster eller köpstadsmän omtalas. Hela valakten synes
man vidare enligt landslagen ha tänkt sig försiggå på en
och samma dag och på en helt kort stund. De förbe¬
redande öfverläggningarna ha tillkommit rådet, och historien
visar ock, att konungavalen redan varit på förhand be¬
stämda och att valakten vid Mora sten varit af rent
formell natur. Af enstaka uppgifter finner man för öfrigt,
att vid valtillfällena många flera än de egentliga elektorerna
infunnit sig. Redan i 1362 års urkund om Finlands del¬
! SdL. tillägger äfven Värmlands lagman ; likaså dess Addit® som
dessutom har den felaktiga uppgiften om två lagmansdömen i Åbo stift.
2 13862 års bref (tr. Hausen, Bidr. t. Finl. hist. I, s. 455, samt
i Åbo domkyrkas svartbok s. 114) uppräknar såsom berättigade att
deltaga i konungaval samma sju lagmän som landslagen. Det är då ej
sannolikt, att uteslutandet af Värmlands lagman därstädes berott på
förbiseende. Man torde ursprungligen ha tänkt sig en lagman liksom
en biskop från hvarje stift. Samma sju lagmän uppträdde för öfrigt
redan 1319.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free