- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
107

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §16. Statsskickets utveckling under unionstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 16. Statsskickets utveckling under unionstiden. 107
af revolutionärt ursprung, som af svenska folket från
början upprättades mot unionen och under hvars ledning
denna omsider blef sprängd.
Efter mötet i Stockholm i nov. 1434, där ingenting
afgjordes, valdes på ett allmänt möte i Arboga jan. 1435
Engelbrekt till rikets höfvitsman. Med konungens ankomst
till Sverige hösten 1435 upphörde detta uppdrag, men då
förlikningen i Stockholm okt. 1435 ej ledde till något re
sultat, vardt det nödigt att ännu en gång välja rikshöfvits
man. Då måste emellertid Engelbrekt dela makten med
Karl Knutsson, den nyutnämnde marsken, och hans verk
samhet afbröts snart genom döden (april 1436). Karl Knuts
son kvarstod efter medtäflarens död såsom rikets höfvits
man men begagnade titeln sällan och delade regeringen
med drotseten Krister Nilsson, tills han på mötet i Arboga
mars 1438, emedan det artade sig till en definitiv upp
görelse med konungen, befriades från uppdraget. Sedan
emellertid förlikningen äfven denna gång gått om intet,
utsågs Karl Knutsson, i okt. 1438, på ett talrikt besökt
möte i Stockholm till riksföreståndare: första gången denna
ryktbara titel förekommer. Som sådan stod han i spetsen
för regeringen, ända tills Kristoffer valdes till konung
hösten 1440. Från drotseten hade han befriat sig mot
slutet af år 1438 och förde sedan styrelsen under rådets
medverkan men utöfvade stundom den dömande makten
ensam.! Det var under denna tid af nationell rörelse, som
man också lät förfärdiga ett svenskt rikssigill (s:t Erik
hållande en sköld med tre kronor).
Härifrån var, kunde det synas, endast ett steg till det Kart Knuts
nationella konungadömets återupprättande. Det togs också ons rg
verkligen efter Kristoffers död. Ett allmänt möte hade ;
sammankallats till Stockholm 1448 för att öfverlägga om
den politiska ställningen; Karl Knutsson anlände dit från
Finland. Där beslöts, såsom det förefaller, genom en öfver
rumpling af dennes anhängare, att konungaval skulle an
ställas. Karl Knutsson utsågs d. 20 juni af en valnämnd
på 71 personer med stor röstöfvervikt till konung, hvarvid
’ Exempel hos Karlsson anf. arb. s. 68.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free