Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §25. Folkförsamlingar. Representationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 25. Folkférsamlingar. Representationen. 181
mankallades inga riksmöten af regerande konung, och de
låta efter förekomsten ordna sig i grupper, svarande mot
perioderna för mera akuta unionella stridigheter, 1435—41,
1464—71, 1495—1520.
Sammansättningen af dessa allmänna möten bestämdes Riksmotenas
uteslutande af regeringen, men man känner i allmänhet *¢”™orsétt¬
mycket litet till detaljerna. Det talas om 6 bönder från Te
hvarje härad, 2 bönder från hvarje härad, »några bönder»
från hvar lagsaga, 2—4 köpstadsmän, dessutom särskildt
bergsmän af olika slag och dalkarlar; 1520 kallades härads¬
héfdingen och 4 odalbénder fran hvart härad; stundom var
det den samlade folkhiiren, som spelade riksméte.! I all¬
mänhet ordnade sig sammansättningen efter de mot medel¬
tidens slut utbildade ståndsförhållandena. Stundom läm¬
nades åt rådet i landsorten att bestämma antalet köpstads¬
män och bönder. Det sammankallades vidare represen¬
tanter för hela riket, för större eller mindre delar däraf,
stundom till och med för ett enskildt stånd. Kallelsebrefven
ställdes dels till några af rikets råd i landsorterna, dels i
allmänhet till alla samhällsklasser. Till namnet skilde
sig icke dessa allmänna möten från herredagarna, mötena af
rådet och frälset: herredag, dag (dieta), herremöte, möte,
stundom allmännigt herremöte, menigt möte kallades de af
samtiden.? Det sista namnet borde ju närmast tyckas hän¬
föra sig till riksdagen, men icke ens detta kan anses säkert,
och namnet herredag antyder förbindelsen med rådet.
Hvad föremålen för dessa mötens verksamhet vidkom- pe allmänna
mer, må först anmärkas, att de under denna period aldrig re
behandlat beskattningsfrågor. Så mycket oftare och ända |
från första början var det frågor om regeringens ordnande
under unionstvisterna, val af riksföreståndare, svenska eller
danska konungars erkännande eller förkastande, besökande
af unionsméten eller kamp mot Danmark o. s. v. Med
! Klerker kallades icke särskildt. Rimkrénikans notiser om
1430-talets riksmöten tala endast om »biskopar och prelater». Där¬
med torde väl åsyftas rådets andliga medlemmar. Uppgiften vid 1448
om »klerka och prelata» kan ej ensamt tillmätas något vitsord.
2 >Publicum plebiscitum> kallas en gång 1517 års riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
