Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar fféreningar.
222 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521 —1680).
icke känner någon undersåtarnes ed från Johan III:s kré¬
ning, kan man af andra formulär sluta till att förhållan¬
det varit enahanda. Nya obligationer kräfdes för öfrigt, i
synnerhet af Erik och Johan, så snart någon anledning gafs.
Eriksgatan förlorade naturligtvis efter arfrikets in¬
förande sin betydelse. Gustaf Vasa hade visserligen talat
om en sådan i slutet af 1525 och reste verkligen följande
år från Östergötland genom Småland, Västergötland, Närke
och Västmanland till Gripsholm, men utan att någonting i
öfrigt antyder, att konungen härmed ansett sig fullgöra
konungabalkens föreskrift.!
2. De nya grundlagarna. Arfföreningen, testamentet.
Mer än en gång hade Gustaf Vasa erbjudit sig att ned¬
lägga kronan och på ständernas bön låtit beveka sig att
behålla densamma, innan han 1528 i Uppsala genom krö¬
ningen lät gifva sitt konungadöme den religiösa bekräftelse,
hvarförutan det icke ansågs fullgiltigt. Redan dessförinnan
hade rikets råd på en herredag i Vadstena jan. 1526 gifvit
konungen en försäkran (SRA. I, n. 35), af innehåll bl. a.
att, om konungen finge söner, skulle den äldste, om han
därtill vore tjänlig, eller också en af de öfriga, som vore
lämpligare, vara »närmast till det kungl. regementet», och
skulle de öfriga sönerna förses med land och län. Men
försäkringen, som var uppsatt på tyska, afsåg uttryckligen
den möjlighet, att konungen ville söka en utländsk furstinna
till gemål, hvilken förbindelse den skulle underlätta, och
man kan ej säga, att rådet härmed gått utöfver landslagens
innehåll eller förut gällande praxis.
Efter de tyska rådgifvarnes ankomst och på deras till¬
skyndan togs det afgörande steget. "Till en början skedde
Arfhyllningen den 8. k. arfhyllningen i Örebro jan. 1540, då rådet, några
i Orebro 1540.
af adeln samt tre biskopar på konungens blottade svärd
och efter anammande af nattvarden aflade en vidlyftig tro¬
hetsed till honom såsom deras »arfkonung» och hans »lifs¬
arfherrar» eller »lifsarfskap», de båda furstarne Erik och
sista eriksgatan hölls af Karl IX, som stundom pedantiskt iakttog
landslagens bud och äfven i sitt förslag till konungabalk åt eriks¬
gatan skänkte en paragraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
