Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §32. Furstendömet, lifgeding och brudskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-—
§ 32. Furstendémen, lifgeding och brudskatter. 25
rättigheter än andra länsinnehafvare. Efter domen öfver
Johan 1563 och Magnus” sjukdom fingo emellertid Arboga
artiklar ingen praktisk betydelse, då hertig Karl ännu icke
tillträdt sitt län, och när Johan III 1569 bekräftade dennes
furstendöme, skedde det under åberopande af testamentet
och donationsbrefvet allena.!
Mellan Johan och Karl utbröt emellertid om de furst¬
liga rättigheterna en tvist, som ytterligare skärptes genom
den olika ståndpunkten i religiöst hänseende. Tvisten ledde
dels till en af konungen med ständernas gillande 1582 ut¬
färdad stadga om kunglig och furstlig rättighet, som her¬
tigen dock aldrig godkände, dels till förlikningen i Vad- Förlikningen i
stena 1587, då hertigen i de flesta punkter gaf efter, "ena 1587.
konungen dock äfven i några. En jämförelse mellan de
viktigaste artiklarna 1561 och 1587 torde belysa utveck¬
lingen. |
Gemensamt för båda var, att hertigen ej finge utnämna De furstliga
biskop eller lagman men väl häradshöfding. 1587 gjordes ropar
dock i detta hänseende några jämkningar: biskop skulle
utnämnas af konungen efter förslag af ärkebiskop, ärke¬
kapitel samt prästerskap i Strängnäs” stift, och med lag¬
mansval skulle hållas efter landslagen men fursten äga en
sjunde röst jämte »hofminnen». Med rittskipningen skulle
enligt Arboga art. hållas så, att man från häradshöfding
kunde vädja under lagman eller furste och sedan under
konungs nämnd eller konungen själf; 1587 bestämdes in¬
stansordningen från häradshöfding till lagman, från denne
till fursten och slutligen till konungen. Enligt båda skulle
konungsräfst hållas äfven i furstendömet, 1561 hvart tredje
år, 1587 endast sällan, och ingen skulle förmenas att hos
konungen andraga sina klagomål. Enligt Arb. art. finge
furstarne i regeln ej sammankalla allmänna möten utan
konungens samtycke; detta medgafs indirekte 1587, men
! Enligt hertigens utsago skulle Johan dagen efter Stockholms
eröfring 1568 edligen lofvat, att hertigen skulle njuta sitt fursten¬
déme s& fritt, »som b. k. m. sitt konungarike eller sitt eget fursten¬
döme hade någon tid tänkt att njuta»; jfr Hist. Tidskr. 1889, s. 266
f.; SRA, II, s. 354 f.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
