- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
264

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521—1680).
regering, af en och annan bland rådets förnämsta eller mest
betrodda medlemmar, men någon stadigvarande tjänst som
minister förknippades ej därmed.! Redan 1527 hade det
dock varit tal om att några af rådet skulle följa konungen
»på en månad till görandes»>, och 1544 träffade rådet en öfver¬
enskommelse, att två rådsherrar turvis skulle följa konungen
en hel månad igenom. Det är svårt att iakttaga tillämp¬
ningen; att döma af senare erinringar blef den ej så långvarig.
Från Eriks och Johans tid finnas förslag till hoford¬
ningar, i hvilka äfven rådets verksamhet bestämdes. En¬
ligt den första skulle öfverste hofmästaren, rikets marsk
och öfverste kamereraren utgöra de förnämsta af rådet och
en af dem städse vara hos konungen. Jämte öfverste ränt¬
mästaren skulle de utgöra det sekreta rådet. Dessutom
skulle sex rådsmedlemmar turvis vara i ständig tjänst¬
göring, biträdda af en sekreterare, och ha sig en egen
kammare anvisad. Johan III:s hofordning talade likaledes
om tre eller fyra »sekrete rad». Ingendera torde på allvar
blifvit tillämpad,? men det var liksom senare genom för¬
bindelsen mellan rådsvärdigheten och något af rikets högsta
ämbeten man sökte fjättra rådsherrarne vid en regelbunden
offentlig verksamhet.
Förhållandet förblef i själfva verket detsamma under
Johan III:s tid. Äfven då föreslogs upprepade gånger, att
två eller flera rikets råd med eller utan några andra »goda
män» turvis skulle vara tillstädes hos konungen, men någon
konsekvent tillämpning fingo ej dessa förslag,? äfven om i
! Titeln bars (utom v. Pyhy) af Sten Eriksson, Gustaf Olsson,
Peder Brahe, Svante Sture och Klas Kristersson, knappast någon mera.
Någon skillnad mellan »>sekrete> och >»öfverste sekrete råd> kan ej
fastställas.
2 Eriks hofordning i Eng. Saml., K. Bibl., bandet »Familia
Gustavo. Som Per Brahe kallas grefve till Öregrund, hör den till
tiden aug. 1561—mars 1562. Johans förslag är tryckt bland bilagorna
till Karl IX:s rimkrönika; enligt detta skulle 24 vara i rikets råd.
3 1573 föreslogs, att 4 rådsherrar turvis hvart fjärdedels år skulle
aflösa hvarandra hos konungen, på det att icke hela rådet skulle be¬
höfva för ringare ärenden mangrant sammankallas och under längre
tid följa hofvet. En eller ett par rådsherrar synas åtminstone tidtals
under Johans frånvaro haft sitt ordinarie residens i Stockholm och
där stått i spetsen för något slags »tillförordnad regering>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free