Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
land och Finland. Visserligen kräfdes det för ärftligt
frälse med sköld och hjälm strängt taget kungligt bref,
men vid sidan däraf förekom det alljämt själftaget frälse
(vildfrälse» hette det i Finland) och likaså själftagen vapen¬
sköld, i det bomärket småningom bättrades på till ett
hjälmkrönt adeligt märke. Äfvenså förekom alltjämt fri¬
villig återgång under skatten.!
Gustaf Vasa lät saken hafva sin gång; när Erik vid
ett tillfälle klagade öfver bondesönerna i Småland, som
fått adelsgiften, svarade konungen med ett af sina be¬
vingade ord, att »dygd, förnuft och mandom göra adel» och
att man finge pröfva hvars och ens duglighet och frejd.
Men under sönerna vardt det annorlunda. Tid efter annan
Frälserann- anordnades af dem frälserannsakningar, och de, som ej
sakningar. kunde bevisa sitt adelskap, dömdes under skatten likaväl
som de, hvilka brusto i vapentjänst, eller hänvisades till
konungens nåd, och Johan III meddelade i sådant fall
stundom frälse endast på behaglig tid.2 Sa hiifdades grund¬
satsen om en kunglig brefadel och skyldigheten att bevisa
sin rätt till adlig sköld. Det uppdrogs en allt bestämdare
gräns mellan den frälse och ofrälse vapentjänsten, mellan
dem, som voro »något af adel», och verklig adel. Karl
IX:s försök att med sina sköldknektar upplifva det gamla
frälse- och vapentjänstbegreppet visade sig snart vara
förfeladt.
Riddarhusord- Den länge förberedda afslutningen följde med riddar¬
ningen 1626 be- hasordningen d. 6 juni 1626, som beredde adeln ett ge¬
gränsar adeln. ‘ f i i
mensamt samlingsrum i Stockholm och foéreskref, att ingen
skulle bland ridderskapet hafva stämma, som ej inskrifvits
i någon af dess »ordningar», samt att den, som konungen
hädanefter benådade med frälse och sköldemärke, där skulle
låta immatrikulera sig. För att vara svensk adelsman
! I Teits klagomålsregister berättas (s. 306), huru fyra frälse¬
män på Åland erbjödo Gustaf Vasa, den förste och andre 4’/, lod silfver
hvar, den tredje en oxe och den fjärde en häst, ifall de åter kunde
blifva bönder.
2 Ännu under 1604 års förhandlingar på Norrköpings riksdag
omtalas en dylik frälserannsakning; jfr äfven Hist. Bibliotek III,
s. XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
