- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
338

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Friherrarne.
Adelns juris¬
diktion. Borg¬
rätter.
Gårdsrätten.
338 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Friherrarne fingo, äfven de, uti många fall rätt att
uppbära kronotionden, likaså rätt att inom friherrskap an¬
lägga städer. Många friherrar fingo rätt att i sin titel
upptaga någon större förläning, som de fått under Norr¬
köpings besluts-villkor, eller att kalla sig efter något af
sina allodiala gods. Slutligen må nämnas, att från Gustaf
Adolfs tid grefve- och friherretitlarna förlänades åt ättens
både manliga och kvinnliga medlemmar.
Icke ens friherrarne voro sålunda i alla afseenden lik¬
stillda med grefvarne. Adeln i allmänhet betraktade deras
förmåner med ovilja och vakade ömtåligt öfver sin rätt.
De strider om rangen, som upprörde adeln i midten at
1600-talet, hade sin hufvudorsak i grefvarnes anspråk på
att börd skulle gå framför ämbete.
* *
Egna fängelser brukade adeln hafva på sina gårdar
för sina tjänare och landbönder, men någon egen juris¬
diktion öfver bönderna medgåfvo ej privilegierna, med
undantag för grefvar och friherrar.! Dock fanns det, utan
tvifvel ända sedan medeltiden, här och hvar en särskild
adlig rättskipning. Så var fallet med Bergkvara borgrätt
i Småland, Ängsö hals- och handrätt i Västmanland, Torpa
borgrätt i Västergötland; där dömdes till och med i lifs¬
saker och efter landslagen icke mindre än gårdsrätten.
Dr. Kristina gaf 1649 nytt privilegium på Bergkvara borg¬
rätt och 1654 åt grefve Per Brahe »en absolut och sådan
jurisdiktion, halsrätt och rättighet öfver sina landbönder
och undersåtar på Visingsborg och -ö . . . som Ängsö gård
och säteri af ålder haft». — Men under Karl XI:s förmyn¬
darregering började adeln, påverkad, som det synes, af
exemplet från de forna danska provinserna, att yrka på
en särskild gårdsrätt. Förslag framställdes under riks¬
dagen 1668, fastän utfärdandet inställdes på grund af de
’] 1590 års privilegier förbjöds all sådan uttryckligen. Jfr i
öfrigt Gustaf Adolfs privilegier $ 17, här ofvan sid. 332.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free