Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §43. Borgerskapet - §44. Allmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 44. Allmogen. 351
kurrensen genom egna undantagsférmaner. Det yrkade
ging efter annan på särskilda stindsprivilegier. Vid Sigis¬
munds kröning uppgjordes förslag till sådana, ordnande
förhållandet icke blott mellan städerna och allmogen utan
mellan städerna inbördes och deras olika klasser af in¬
vånare.! Men söndringen mellan städerna själfva synes
varit en hufvudorsak till, att det stannade blott vid ett för¬
slag. Äfven borgerskapet skulle vid Karl IX:s kröning
fått privilegier, men de motsvarade icke köpstadsmännens
kraf, och 1611 liksom sedermera yrkades därpå, men rege¬
ringen svarade undvikande; det blef därvid, att hvarje stad
fick sina särskilda privilegier, för hvilka projektet till stad¬
gan om städernas administration 1619 blef bestämmande.
Borgerskapet representerade emellertid några af landets
viktigaste näringar; det hörde till de förnämsta skatt¬
dragarne, och dess ombud kallades också till mötena, dels,
ända fram mot midten af 1600-talet, till särskilda stånds¬
möten, dels till de allmänna mötena. 1617 års riksdags¬
ordning förutsatte detta såsom naturligt, och 1634 års RF.
erkände borgerskapet såsom ett bland rikets ständer. Först
under århundradets senare hälft började det vid dessa
möten spela någon roll; men det var mera på de kungliga
borgmästarne än på de rika köpmännen, som ståndets be¬
tydelse berodde, och det gick långsamt för penningearisto¬
kratien att göra sig gällande vid sidan af jordaristokratien.”
§ 44. Allmogen.
Litteratur: Resol. pa allmogens besvir (Stiernman, Riksdagars
och Métens besl. I, II samt Bih ). A. W. Bratt, Om svenska all¬
mogen under Gustaf II Adolfs regering (Ak. afh. 1863). F. Hede¬
nius, Anteckn. rör. sv. bondeståndet under Gustaf II Adolfs regering
(Ak. afh. 1863). J. Lundell, Om svenska allmogens dagsverks¬
skyldighet (Ak. afh. 1842). C. J. Wahlberg, Om lega af jord å
landet enl. sv. civilrätt (Ak. afh. 1870). A. Winroth, Om tjänste¬
hjonsférhallandet (Ak. afh. 1878). Jfr i öfr. under $$ 41, 43 samt
allm. hist. öfversikter.
Allmogen hade under medeltidens sista århundrade
icke blott räddat sin frihet och äganderätt utan äfven tagit
1 SRA- FI, 8: 428 f.
2 Om städernas skatter och besvär samt förmåner se $$ 37, 38
och Rydin, anf. arb.
Borgarståndet
ett riksstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
