Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §44. Allmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skatteköp.
Allmogen
och adeln.
Frälse¬
bönderna.
354 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Allmogens äganderätt kunde genom skatteköp utsträc¬
kas till nya hemman. Johan III hade först i större skala
uppmuntrat därtill genom sin försäljning af bördsrätter;
dessa ansågos dock ej medföra full äganderätt utan behöfva
konfirmation. Gustaf Adolf medgaf emellertid rätt till
skatteköp, hvarigenom full äganderätt förvärfvades, och
Kristinas förmyndarregering fortsatte till en början där¬
med, men sedan frälseköpen kommit i gång, förbjödos 1639
de förra, och endast enstaka undantag medgåfvos.!
Vida större var den fara, som hotade allmogens ägande¬
rätt genom donationerna och frälseköpen.? Redan 1627
klagade allmogen, att adeln ville tränga den från dess be¬
sittningsrätt genom odrägliga skatter och dagsverken, och
denna klagan återkom sedan en lång tid riksdag efter
riksdag. Regeringen nöjde sig en tid med att kallsin¬
nigt nog svara, att som bönderna njöte lindring i e. o.
skatter och utskrifning, borde de förlika sig med sina »hus¬
bönder», såsom den betecknande termen lydde, om en
motsvarande erkänsla. Slutligen måste dock en mera ge¬
nomgripande åtgärd vidtagas. På 1650 års riksdag lofvade
adeln, att husbönderna ej skulle förtrycka sina skattebön¬
der, men till någon vidare uppgörelse kom det icke; 1651
ordnades dagsverksskyldigheten genom en k. stadga; genom
1552 års riksdagsbeslut nedsattes der till »6 öke- och 12
driingedagsverken», och genom 1660 ars stadga inskirptes
detta ytterligare.*
De egentliga frdlsebénderna torde under 1600-talet
behandlats ännu godtyckligare i afseende på utskylder,
dagsverken, utskrifning och personlig säkerhet; det klaga¬
des öfver att adeln hindrade både sina landbönders och
! Genom resol. för adeln 1660 hade adelsmannen, som hade skat¬
ten af hemmanet, förklarats näst rätt bördeman vara närmast till att
inlösa bördsrätten.
2 Namnet skattefrälse på denna jord uppkom på 1640-talet,
Odhner, Sv. inre hist., s. 388.
3 Genom 1655 års riksdagsbeslut ($ 18) RN skattebönderna
under adeln att vid utskrifningar och e. o. hjälper antingen träffa
öfverenskommelse med sina »husbönder> i fråga om den halfpart, som
med frälserätt tillkom dem, eller till kronan utgöra äfven den andra
halfparten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
