- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
363

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §45. Ståndsstriden och den första reduktionen - §46. Riksdagar och möten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 46. Riksdagar och möten. 363
godsen skulle upprättas en kronans »fasta och oförytterliga
egendom». Verkstilligheten af reduktionen uppdrogs åt ett
reduktionskollegium.
Fjärdepartsräfsten, som man tänkt sig slutad inom
några få år, drog ut på tiden och var ännu ej fullbordad
1672, när Karl XI blef myndig. Den hade drifvits slappt
och motarbetats genom nya donationer både af Karl X och
förmyndarregeringen, stundom direkte emot ordalydelsen i
1655 års beslut. Något mer än ett afhjälpande af det när¬
maste behofvet innebar den för öfrigt icke, och frågan om
ståndens inbördes ställning var ännu olöst. Också flam¬
made striden åter upp vid 1672 års riksdag, när en myn¬
dig konung väckte nya förhoppningar. Alla de ofrälse
stånden ingåfvo en gemensam protest mot den året förut
för adeln utfärdade gårdsrätten samt yrkade, att intet stånds
privilegier skulle konfirmeras, förrän K. M:t fått tillfälle
att öfverlägga därom på sätt, som vore enligt med K. M:ts
höghet och rätt samt ständernas välfärd. Prästerskapet
yrkade, utom på reduktion, på återkallande af gärden och
bjälperna, på förbud mot nya säterier, och bönderna på¬
minte om detsamma, medan adeln replikerade tämligen
skarpt, yrkande att få blifva vid 1655 års riksdagsbeslut
och reduktionsstadga.! Vid följande riksdag (1675) för¬
nyade allmogen sitt yrkande på de undan kronan komna
räntornas återkallande, ehuru utan resultat, och vid riks¬
dagen 1678 hördes till och med inom adeln talet om en ny
reduktion och yttrade sig söndringen mellan högadeln och
den ligre. Men det var misshushållningen under den nyss
tillindagangna férmyndarregeringen, som närmast ledde
till en ny kris, under hvilken standsstriden ater flammade
upp i full låga.
§ 46. Riksdagar och méten.
Litteratur: Förteckn. på ständernas beslut och afg. försäkringar,
hvilka i orig. förvaras i k. riksarkivet (Medd. fr. Riksark. VII.
Stiernman, Alla riksdagars och mötens beslut I-—III (1728—33)
:t Handl. i RAP, XI, s. 426—438.
De ofrälse
1672—1675.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free